En fråga som många givetvis ställer sig är om en begynnande epidemi går att stoppa eller begränsa. Som med allt annat som rör biologiska fenomen är svaret 'det beror på'. Det beror helt enkelt på hur smittämnet sprider sig. Lättast att stoppa är sjukdomar som är unika för människan och bara sprids från människa till människa. Mässlingen, påssjuka, kikhosta, röda hund, vattkoppor och smittkoppor tros alla vara unikt människoburna sjukdomar [se t.ex. 2] och mycket riktigt har vi få epidemier av dessa. Man bör även komma ihåg att barnvaccinations-programmet (från 1970 och framåt) började med en helt immun befolkning där endast barn behövde vaccineras. Fortfarande (år 2020) är 38% av befolkningen ovaccinerad och naturligt helt immun mot dessa sjukdomar.

Smittkoppor har man lyckats utrota tack vare att man lyckades göra hela världsbefolkningen immun genom att sprida mild vaccinburen förebyggande smitta. Mässlingen har man dock inte lyckats utrota och det är tveksamt om det är en bra idé eftersom en mässlinginfektion även kan skydda mot andra sjukdomar[1].  Influensaliknande sjukdomar (influensa, corona m.fl.) som sprids mellan människor och djur är så gott som omöjliga att hindra eftersom de cirkulerar konstant. Generellt sett är mild förebyggande smittspridning (d.v.s. vaccinering) ett praktiskt sätt att snabbt skapa partiell immunitet hos befolkningen och på så sätt undvika synliga epidemier av sjukdomar som sprids av virus och bakterier. Detta fungerar bäst med virus och bakterier som är människounika och/eller inte ändrar sig så mycket över tid (t.ex. gula febern, kolera, mässlingen). 

Mat, vatten och luft
Om man då inte kan bygga upp immunitet kan man ändå stoppa vissa epidemier? Ja, och ofta med förvånansvärt enkla medel. Sprids smittan med förorenad mat eller vatten (t.ex. salmonella, listeria, hepatit A, dysenteri, kolera) räcker det oftast med upphettning eller kokning för att hindra att du blir smittad. Släng in lite handtvätt med tvål och vatten och rengöring av de ytor maten eller vattnet varit i kontakt med och smittspridningen är i stort sett stoppad. Smittad mat kan man bränna upp. Eller helt enkelt att undvika livsmedlet. För att helt stoppa vattenburen smitta är det knepigare. Kokning löser allt, men man bör även se till att vattenkällor inte kommer i kontakt med föroreningar (smittad mat, avföring, döda djur o.s.v.). Det kan vara värt att notera att vissa sjukdomar orsakas av bakterietoxin (t.ex. dysenteri och botulism), vilka kan 'överleva' upphettning.

Det blir genast mycket svårare att försöka stoppa smitta som sprids av djur. Sjukdomar som sprids av löss, loppor och myggor (t.ex. pest, gula febern, malaria, tyfus) kan man dock undvika genom att hålla hemmet rent, tvätta kläder, försöka undvika miljöer där insekterna förekommer och liknande, men det räcker inte hela vägen, vilket t.ex. malaria är ett bra exempel på. Det är i princip helt omöjligt att utrota alla insekter som bär på sjukdomar. Det enda resultatet – särskilt när det gäller sjukdomar som sprids av bakterier och virus som insekten bär på – blir att man riskerar skynda på utvecklingen och överlevnaden av andra insekter och sjukdomar. Har vi tur är dessa nya varianter mindre smittsamma och mindre sjukdomsframkallande. Har vi otur så öppnar vi istället Pandoras ask och våra försök leder till att vi istället avlar fram något riktigt dödligt. Människans hybris och okunskap har sällan några gränser, så risken för detta är hög, vare sig det sker genom ingrepp i naturen eller i laboratorieexperiment som man tappar kontrollen över.

Det är faktiskt förvånande hur otroligt mycket rent vatten, god näring och god hygien gjorde för att kraftigt mildra följderna av epidemiska sjukdomar (utom influensa och liknande) i Sverige långt innan förebyggande smittspridning (d.v.s. vaccinering) började användas på 1970-talet (innan dess var det bara smittkoppsprofylax som fanns). Barnadödligheten sjönk snabbt från ca 40% av befolkningen före 1850 till nästan dagens nivåer redan 1950.

Svårast att stoppa är luftburna sjukdomar som sprids likt pollen en varm sommardag. Du kan ju inte sluta andas, eller hur… Särskilt om smittämnet ständigt utvecklar nya varianter och lätt sprids mellan, och har som reservoar, flera olika djurarter (t.ex. fåglar, grisar, fladdermöss, människor). Influensa och coronavirus är typiska exempel på sådana smittämnen. Det finns mycket 'voodoo', pseudoreligiöst handviftande och pompösa påståenden om att handtvätt, munskydd (för virus ser munskydden ut som enorma hål) och personundvikande på något magiskt sätt stoppar eller dämpar epidemier av dessa. Faktum är att vi har väldigt dålig kunskap om vad som startar influensa- och coronaepidemier. Vi tror oss veta mycket, men det är uppenbart att biologiska faktorer, som vi har dålig koll på, styr[3]. Faktorer som i sin tur ytterligare påverkas av klimatfaktorer och den sjukes näringsstatus. Det blev om något väldigt tydligt under coronaepidemin våren 2020 och årsskiftet 2020/21 och de milda vägen 2021/22.

Som du ser beror det i högsta grad på en massa faktorer. Bäst är alltid att ha ett välfungerande immunförsvar, som fått träna på många milda infektioner. Kanske inte alltid möjligt, men klart bättre än att låsa in sig och 20 år senare behöva kliva ut i en värld full av virus och bakterier din kropp aldrig har stött på! Ditt immunförsvar är fantastiskt och klarar av att hantera 100-tals miljarder virus, bakterier och parasiter som tycker din kropp är en underbar ångande djungel att leva i och på. Så lita på ditt immunförsvar. Förutsatt att du är normalt frisk, att ditt immunförsvar fungerar bra och att du är välnärd är risken minimal för allvarlig sjukdom. Särskilt om du låter immunförsvaret ständigt träna upp sig på nya varianter. Precis som Zlatan och andra superproffs, behöver ditt immunförsvar träna ofta för att fortsätta vara ett proffs på topp.

Historisk tillbakablick
Historiskt har samhället som helhet inte kunnat göra särskilt mycket mot epidemier. Man har helt enkelt intet vetat varför sjukdomar sprids och för det mesta har epidemier betraktas som gudarnas eller Guds straff. Man har dock förstått att man kan stoppa sjukdomar från att sprida sig genom att isolera sjuka. Isolering eller karantän (efter det italienska ordet för 40, "quaranta") började användas efter pestens intåg till Europa. Isoleringen var inte till stor hjälp eftersom sjukdomen spreds av loppor och löss[4] som levde på råttor, vilka inte hindrades av ett galler eller ett landstigningsförbud. Lägg märke till att det bara var de sjuka som isolerades, resten av samhället levde vidare som vanligt!

Med upplysningens intåg började de religiösa förklaringsmodellerna ge vika för observationer av verkligheten och tack vare mikroskopet och upptäckten av "animalkuler" började det dåtida samhället förstå att andra orsaker än gudomliga straff kunde finnas. Med bildandet av London Epidemiological Society 1850 kan man säga att grunden till modern epidemiologi var lagd. Bland de första upptäckter som gjordes var förståelsen att förorenat vatten kunde sprida sjukdomar, vilket ledde till vad jag betraktar som den största landvinningen mot sjukdomar: rent dricksvatten. Först runt 1930 började epidemiologi användas för att studera annat än smittsamma sjukdomar.

Ska samhället vidta åtgärder?
Det beror på. Att ge konkret och faktabaserad information som hjälper personer och riskgrupper att göra egna bedömningar är helt klart vettigt. Att däremot censurera, baktala och sprida rädsla och panik, att påstå att samhället är utsatt för fara, är bara dumt och i värsta fall ett sätt att medvetet manipulera människor till lydnad. Lögner, rädsla och panik skapar bara oro och riskerar i förlängningen att ställa grupp mot grupp i en situation då samarbete, enighet och samförstånd, men även förståelse för olikheter, är nödvändig.

Det bästa sättet att få ett modernt samhälle att kollapsa är just att sprida rädsla, panik och grupphat. (Förmoderna samhällen är mycket stryktåligare, eftersom i stort sett alla är självförsörjande.) Tror du verkligen att elektrikern lagar elnätet, att VA-teknikern reparera vattennätet, att lastbilschaffisen kör maten till butiken, att expediten säljer maten till dig eller att läkaren och sjuksköterskan vill vårda dig om de alla är rädda för att dö när de träffar andra människor? Jag tror inte det. Och maten i matbutiken är slut efter cirka tre dagar om inga leveranser sker. Inga 'voodoo'-ritualer som helst, vare sig det är hemarbete, plastskärmar, munskydd och handtvätt, kommer då att ge dig mat på bordet. När du står där utan el, vatten eller mat så lär du dö ändå. Det är därför skrämsel och förtäckta hot är en ren återvändsgränd i ett riktigt skarpt läge. Det fungerar vid vackert-väder epidemier (influensa, corona och dylikt) där samhället kan fungera mer eller mindre normalt, eftersom dessa virus inte dödar andra än i första handen redan döende eller allvarligt sjuka. Men det kommer inte att fungera när unga och arbetsföra drabbas. Turligt nog är risken minimal för riktigt allvarliga epidemier i våra samhällen med många friska människor tack vare god näringstillgång och rent vatten.

Så nej samhället ska inte vidta andra åtgärder än att sprida information och erbjuda riskgrupper god vård och råd. Om någon sedan vill vaccinera sig så är det upp till dem och inte till statligt tvång. Precis som med all annan sjukvård ska det vara frivilligt och fritt från direkt eller indirekt tvång.

Nedan följer ett exempel på hur sjukvården kan tvingas prioritera vid olika grad av epidemisk mortalitet.