Vad är sjukdom? Sjukdom kan enklast beskrivas som en situation då din kropp inte fungerar på det sätt som anses ligga inom ett förväntat normalspann. D.v.s. trötthet är t.ex. inte en sjukdom, men om du somnar okontrollerat och oväntat eller om din trötthet inte går att koppla till sömnbrist så kan det bero på underliggande sjukdom. Men vad orsakar i så fall sjukdom?

Grovt kan du dela in sjukdomar i följande grupper:
● Endogent orsakade sjukdomar. I detta fall är det förhållanden i din kropp som leder till sjukdom: såsom genetiska defekter, störningar i din neurala aktivitet eller avvikelser i din mikrobiom (de bakterier, virus, svampar och djur som lever i och på din kropp).
● Exogent orsakade sjukdomar. Detta är t.ex. smittor från virus och bakterier från miljön utanför din kropp, förgiftningar, medicinering och olyckor.

Ofta, undantaget trafikolyckor o.dyl., är dock sambanden mellan dessa orsaker komplicerade. Till exempel beror sjukdomsförloppet vid en infektion både av dosen infektionsämne och hur bra din kropp är på att bekämpa infektionen. Faktum är att en vanlig orsak till allvarlig sjukdom är att ditt immunsystem spårar ur och överreagerar och alltså inte de direkta skadorna från viruset eller bakterien. När orsaken till sjukdom inte är känd benämns sjukdomen som idiopatisk.

Men vad kan betraktas som allvarlig sjukdom? På det individuella planet är givetvis en sjukdom som leder till död, påtagliga begränsningar av vardagslivet och flera års förkortat liv givetvis allvarlig. Vi kanske tror att infektionssjukdomar är ett problem i sammanhanget, men faktum är att välfärdssjukdomar och livsstilssjukdomar som diabetes, demens, cancer, stroke/infarkt, KOL m.m. är ett betydligt större problem. På det samhälleliga planet handlar det däremot om en kostnadskalkyl – även om det talas tyst om det. En sjukdom som drabbar få eller väldigt sent i livet, även om 9 av 10 dör, är inte ett större problem. En sjukdom som smittar många är inte heller allvarlig om antalet som kräver sjukhusvård (särskilt intensivvård är dyrt) är få. För samhället är däremot sjukdomar som hindrar unga och arbetsföra att arbeta dyrt, vilket gör metoder att minska sjukdomen i dessa grupper attraktiva.

I vårt moderna samhälle, där de flesta inte möter döden annat än när väldigt gamla dör, är ovanan och rädslan inför döden stor, vilket tyvärr ökar acceptansen för samhällsekonomiskt osunda åtgärder. Vilket t.ex. tydligt har synts i reaktionerna av rädsla och ilska på Covid-19 under 2020 och 2021 och i hur lätt denna rädsla manipulerats av politiska skäl och för läkemedelsindustrins vinstmaximering [1,2] (intäkterna är omkring 1½ miljon kronor per minut under 2021 och 2022).

När en infektionssjukdom, d.v.s. smitta av virus, bakterier, svampar och parasiter, drabbar flera samtidigt brukar man kalla det epidemi. I vardagligt tal brukar man mena influensa, kolera, salmonella och liknande, men inom medicinen används även begreppet för välfärdssjukdomar. Diskussionen i det följande är huvudsakligen fokuserad på infektionssjukdomar orsakade av virus och bakterier, men är givetvis tillämpar på sjukdomar i allmänhet.

Innehåll
Hur blir jag sjuk?
Hur skiljer sig olika smittor?
Hur vet jag att jag är sjuk?
Vad händer under sjukdomen (den akuta fasen)?
Varför blir jag trött och tappar aptiten m.m.?
Varför blev jag sjuk och varför blir vissa sjuka lättare/oftare än andra?
Skörhetsmåttet
Tillfrisknandet
Döden
Sjukvårdshistoria

Hur blir jag sjuk?
För att smitta ska kunna leda till sjukdom måste smittämnet bryta igenom ditt immunförsvar. Du blir sjuk när smittämnet kräver att ditt immunförsvar går på högvarv och/eller om sjukdomen bryter ner din kropp (en parasit som lever på att äta din kropp är t.ex. en påtaglig påverkan…). I normalfallet tar sig smittämnet inte igenom de första försvarslinjerna, som är huden och slemhinnor, samt, vilket ofta glöms bort i sammanhanget, de mikroorganismer som lever på dessa. Infektioner är sällsynta hos unga friska personer som äter bra.

Kom ihåg detta!
● Att du blir smittad betyder inte att du blir sjuk!
● Att du blir smittad betyder inte att du är smittsam!

Du blir faktiskt smittad med varje andetag du tar, med varje glas vatten du dricker och med varje bit mat du äter. Miljön vi lever i fullkomligen badar i miljarder och åter miljarder virus, bakterier, små insekter, parasiter och annat. I normalfallet kommer du aldrig att märka något, eftersom ditt fantastiska immunförsvar eller några av de 100-tals miljarder virus och bakterier som redan lever i och på dinn kropp löser problemet åt dig.

Hur skiljer sig olika smittor?
Olika smittämnen orsakar sjukdom genom olika mekanismer. I grova drag kan man dela in mekanismerna som följer:
1. Medfött genetiska—enklast är att tänka sig en trasig motor. Du kan köra en bil med trasig drivrem, men det går inte så bra i längden. Du kan tända lampor om en av trefaserna pajat, men det blir lite udda resultat. Du kan använda en jacka med hål, men det blir kanske inte så skönt mitt i vintern…
2. Virala—tänk dig här att cellerna i din kropp är små fabriker som reparerar och underhåller just din kropp. Virus är främmande 'programmeringskod' som tar kommandot över cellerna och får dem att istället bli en virusfabrik som producerar nya virus. Ibland skadas cellen permanent, vilket kan leda till cancer och följdsjukdomar p.g.a. att cellen producerar defekta delar. Virus kan även ta kommandot över bakterier och andra parasiter i din kropp och utnyttja deras celler. Det vanligaste är dock att cellen till slut går sönder och/eller utrotas av immunförsvaret. Merparten av de uppskattningsvis 400 miljarder virus som lever i och på din kropp är dock ofarliga eller till hjälp.
3. Bakteriella—bakterier är små 'djur' som själva kan föröka sig. Så bakterier tar inte kommandot över cellerna, utan snyltar på de produkter cellerna producerar, den mat du äter eller äter bokstavligen upp din kropp. Även bakterier kan skada celler, antingen direkt eller genom gifter bakterien utsöndrar, vilket t.ex. kan leda till cancer. Det vanligaste är dock att bakterien utrotas av immunförsvaret. Merparten av de uppskattningsvis 30-40 miljarder bakterier som lever i och på din kropp är dock ofarliga eller till hjälp.
4. Parasitära—främst svampar, 'maskar', insekter och spindeldjur. Påverkar kroppen i sak som bakterier, men immunförsvaret kan ha stora problem att utrota dessa. Dina virus och bakterier kan även utnyttja dessa, samtidigt som parasiterna kan bära på egna dito.
5. Gifter—stör eller skadar cellernas funktion via olika mekanismerna. Kan ge genetiska skador och underlätta för virus och bakterier att smitta.

Hur vet jag att jag är sjuk?
För detta krävs objektiva rekvisit (symptom) såsom avvikande blodvärden, förkylning, feber, inflammation, 'sjukdomsbeteende' [5, 24] och andra fysiska fynd. Ett test för förekomsten av genetiskt material (PCR-test, nukleinsyratest) i avsaknad av symptom bevisar inte sjukdom, utan bara förekomst av material. Ett test av förekomsten av antikroppar eller t.ex. T-celler i avsaknad av symptom bevisar inte heller sjukdom, utan även att du antingen redan är immun eller har tillfrisknat. (Dessutom bör man utesluta andra möjliga sjukdomar. Särskilt under influensasäsongen borde förekomsten av andra virus som orsakar snarlika symptomen uteslutas. Det räcker inte att t.ex. som i början av 'Wuhaninfluensan' enbart testa för ett virus.)

Vad händer under sjukdomen (den akuta fasen)?
Enkelt sammanfattat så kommer immunförsvaret (lite förenklat förklarat) att upprepat 'gasa' och 'bromsa' till dess sjukdomen kämpats ned. Det är inte bra med ett överaktivt eller underaktivt immunförsvar. Fastnar immunförsvaret på gaspedalen riskerar du på sikt kroniska autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatism och narkolepsi), allergier, astma och vissa former av eksem, men även att ditt immunförsvar under en pågående infektion angriper din kropp och dödar dig (cytokin storm, sepsis). Är det däremot underaktivt riskerar du kroniska sjukdomar som t.ex. cancer och kroniska infektioner.

Varför blir jag trött och tappar aptiten m.m.?
Trött och slö ('sjukdomsbeteende') blir du därför att ett välfungerande immunförsvar inkl. feber drar väldigt väldigt mycket energi. Energi som måste tas från övriga kroppsfunktioner. Man har i olika studier sett hur den totala energiåtgången (TEE) minskar samtidigt som energiåtgången för den basala metabolismen (BMR) ökar under pågående infektion. Upp till 60% av det dagliga energibehovet kan behövas av immunförsvaret under pågående akut infektion, vilket är orsaken till tröttheten. Alla onödiga kroppsfunktioner sätts på sparlåga! Vilket är en orsak till varför äldre undernärda på SÄBO har svårt att hantera infektioner. Har man otur kan trötthet m.m. bestå efter infektionen p.g.a. kvarvarande inflammation eller autoimmunitet som triggats av infektionen (t.ex. "post-Covid" och "Post-viralt syndrom").

Aptiten tappar du eftersom matsmältningen drar energi som bättre behövs för att kämpa ner den akuta infektionen, men också för att det du äter under en pågående infektion både kan snabba på läkandet respektive förvärra sjukdomen. I möss verkar t.ex. ett ökat intag av glukos läka ut virusinfektioner snabbare, medan glukosrestriktion kan vara dödlig. Hade mössen däremot en bakterieinfektion så ledde en ökad användning av ketoner genom fasta till att bakterieinfektioner läkte snabbare, medan ketonrestriktion kunde vara dödlig. Med andra ord kanske bättre att äta mindre överlag, och hoppas att kroppens energireserver räcker till, än att äta fel! [6,7]

Varför blev jag sjuk och varför blir vissa sjuka lättare/oftare än andra?
För att någon eller några av dess faktorer [14,27,28] avviker från normalt:
1. Dina genetiska förutsättningar (t.ex. [44,45]).
2. Din näringsstatus. Om du äter för lite (se 3 nedan) eller äter sådant som inte är till stöd för kroppens immunförsvar och reparationsmekanismer.[11]
3. Kroppens energidepåer vid sjukdomens start. Immunförsvaret kostar mycket energi, vilket är orsaken till att du blir trött om det måste gå på högvarv. Energibehovet kan öka med 20−60%[12]. Hos äldre har man sett ett samband mellan förvärrat sjukdomsförlopp och nedsatt metabolisk aktivitet ('låga energidepåer')[13].
4. För kall eller varm miljö, eftersom det krävs energi att hålla rätt kroppstemperatur m.m. Energi som annars hade kunna gå till att bekämpa infektioner. Särskilt kyla har ett samband med förhöjd dödlighet.
5. Ej utläkta skador från annan sjukdom. T.ex. diabetes[9], pågående cancerbehandling och bortopererade organ, men även sjukdomar som du inte vet att du har.
6. Sociala faktorer som t.ex. fel sorts stress, stillasittande eller överdriven träning[25], sömnbrist, missbruk o.s.v.
7. Miljöfaktorer i form av de mediciner, miljögifter och toxiska substanser som du kommit i kontakt med. Läkemedelsorsakade problem ligger bakom cirka 10% av sjukhusinläggningarna i gruppen 75 år och äldre.
8. Miljöfaktorer i form av belastning från organismer som t.ex. bakterier, virus, pollen, svampsporer, parasiter etc.[40]
9. Brist på D-vitamin. Halter under 50 ng/ml (<125 nmol) i serum ökar påtagligt infektionsrisken. Detta är något som särskilt noterats vid sepsis [19,20,21,35,36,50] och i samband med sjukhusinfektioner[22]. Särskilt viktigt är det för ett normalt T-cell-svar [31,41]
10. Kolesterolhalten. Kolesterol are en viktig komponent i immunförsvaret. Höga kolesterolhalter verkar vara associerade med bättre överlevnad hos äldre [15,16,17,18].)
11. Ålder. Rent krasst: ”slitaget” som din kropp utsatts för under livet.
12. Obalanser i din mikrobiom (beror på diet, överdriven hygien etc etc), bristfällig munhälsa och periodontit [46,47].
13. Autoimmuna sjukdomar riktade mot delar av immunförsvaret (se t.ex. [4]).
Alla faktorer påverkar varandra i ett mycket komplicerat samspel, olika från individ till individ, som påverkar risken för sjukdom och förmågan att tillfriskna[8]. De få undantagen med en dominerande huvudorsak är förgiftningar, olyckor och vissa genetiska sjukdomar.

Skörhetsmåttet
Inom sjukvården används måttet "skörhet" för att sammanfatta hälsostatus (d.v.s. summan av alla ovan uppräknade faktorer) för personer 65 år och äldre. Personer med en skörhet över på 5 och högre har i genomsnitt en förväntad livslängd på 2-3 år. Skörhet 5 innebär att personen har svårt med det dagliga (sannolikt stort hemtjänstbehov). Skörhet 7-9 att du sannolikt är intagen på sjukhus eller SÄBO. Personer med skörhet på 7-8 har i genomsnitt 6-12 månader kvar i livet och de med 9 (maxvärdet) mindre än 6 månader[3].

Tillfrisknandet
Förutsatt att allt fungerar som det ska kommer din kropp så småningom att kämpa ner orsaken och reparera eventuella skador. Men ibland kan besvär kvarstå kroniskt av medicinska skäl (t.ex. postviralt syndrom eller post-infektiöst Guillain-Barré-syndrom) eller av orsaker som kan sökas i underliggande personlighet. T.ex. kan personer med katastroferande personlighetsdrag uppleva besvären som starkare, mera omfattande och mera långvariga än vad de faktiskt är.

I normalfallet kommer din kropp efter genomgången infektion att ha ett immunsvar som är bättre trimmat och snabbare, med mindre inflammation och sjukdomsupplevelse nästa gång en liknande infektion drabbar dig. Och inte bara det! Du kommer även att få ett bättre försvar mot snarlika organismer. Detta är t.ex. orsaken till att så få drabbas allvarligt av förkylningsvirus som influensa- och coronavirus. Så för att minimera framtida sjukdomsrisk är det paradoxalt nog viktigt att ha upprepade, men helst milda, infektioner som håller immunförsvaret tränat. I varje fall för vissa sjukdomar.

Mediciner är i detta fall ett tveeggat svärd. Ibland hjälper de och ibland stjälper de. I USA och Europa beräknas medicinering vara den 3 till 4 vanligaste dödsorsaken. Dessutom beräknas biverkningar från korrekt doserad medicin orsaka bortåt 3 miljoner sjukhusinläggningar[42,43].

Kom ihåg att ur läkemedelsindustrins synpunkt är evig behandling (oavsett om du är sjuk eller ej) det mest lönsamma! T.ex. livslånga behandlingar med statiner, blodtrycksmediciner och insulin, istället för att ändra livsstil och kosthåll. Eller knappt fungerande vaccin som måste tas om och om igen.
● En frisk person är en missad intäktskälla!
● En botad/behandlad person är en missad intäktskälla!

Döden
Som du kanske lagt märke till är sajtens symbol en liten röd lieman som kliver på en hög skelett. Dessutom är sajtens sidhuvud ett utsnitt av 'Dödens triumf' av Pieter Bruegel den äldre (cirka 1525−1569). (Sidfotens utsnitt av det nationalromantiska verket 'Asgårdsreien' av Peter Nicolai Arbo (1831−1892) symboliserar undergången och livets slut.) Detta för att markera att döden är något vi måste acceptera och där epidemier är en av många orsaker. Men vad dör vi av? Även här kan vi göra en grov indelning.
● Olika former av cancer (drygt 30%). Grundorsakerna som leder dit är många: t.ex. diabetes, maten du äter, infektioner, rökning.
● Hjärtkärlsjukdomar inkl. hjärnblödning (drygt 26%). Precis som för cancer är grundorsakerna många och i stort sett samma: t.ex. diabetes, maten du äter, rökning.
● Lungsjukdomar (drygt 5%) främst orsakade av infektioner, rökning eller stendamm.
● Neurologiska sjukdomar och psykiska störningar (drygt 13%) som t.ex. Parkinsonism, MS, ALS och Alzheimer's. Bland grundorsakerna märks diabetes, infektioner och att ditt immunförsvar angriper din kropp.
● Olyckor och förgiftningar (drygt 5%).

Sjukvårdshistoria
Fram till andra halvan av 1800-talet fanns inte sjukvård i den form vi har idag. Vården fram till dess kan krasst beskrivas som en blandning av skrock, böner till Gud, giftiga salvor, kvacksalveri, åderlåtning och tröst. Boten var ofta värre än soten.[8] De flesta traditionella huskurerna hade i bästa fall ingen effekt och i värsta fall förvärrade kuren situationen. Och de dåvarande sjukhusen var mera dödsfällor än botemedel.

Under 1800-talets andra hälft sker stora framsteg i förståelsen för hur smitta sprids och det största framsteget är införandet av systematisk desinfektion och sterilisering (att alkohol och uppvärmning kunde hjälpa var känt, men inte varför), vilket leder till att risken att dö p.g.a. sjukhusvistelse (eller liknande) kraftigt minskar från bortåt 50% till nära dagens nivåer. Tack vare hygienrevolutionen kan vissa operationer börja genomföras. Under samma period börjar även stetoskop och febertermometern användas systematiskt, vilket förbättrar diagnostiken och under 1900-talets början införs droppet. Den moderna sjukvårdens första steg har tagits. Den folkliga läkekonsten lever kvar om än i minskande omfattning. 1884 börjar sjuksköterskor utbildas. Den moderna sjukvårdsorganisationen med landsting skapas 1862 då landstingen inrättas. Sedan händer inte så mycket mer och vården är mer eller mindre densamma från 1800-talets slut till efter andra världskrigets slut.

Efter andra världskriget införs antibiotika och en snabb utveckling av tekniker och metoder för sjukvård sker under 50- och 60-talen, vilka alla lägger grunden till dagens moderna högteknologiska vård med transplantationer, blodtransfusioner, näringsdropp, medicinering och intensivvård. Efter andra världskriget hade Sverige en mycket god tillgång till vård med i snitt 110000 årliga vårdplatser under hela perioden fram till 1990-talets början, då en snabb neddragning av antalet platser sker. 1995 finns bara 40000 vårdplatser kvar och idag är de nere i cirka 20000 (2 per 1000 invånare), vilket innebär att vården har mycket låg kapacitet att hantera större epidemier.[48,49] (Minskningen är en följd av att den slutna mentalvården avskaffas, tekniska framsteg och rena besparingar.) Sjukvården är idag 3,5 till 4,5 gånger dyrare än 1970, vilket är mer än vad som kan förklaras av befolkningsökning och ökande andel äldre. Vårdkostnaden (2016) är i snitt 17000/person i åldern 0-54 och stiger sedan till cirka 75000/person i åldern 85-95 [48].

Publicerad 25/9 2021, redigerad 21/11 2021 och 14/1 2022.