På startsidan beskrev jag hur epidemier definieras. Här beskriver jag vilka sorters epidemier som finns och varför de uppstår. Grovt sett kan man gruppera in epidemier i regelbundet återkommande epidemier, tillfälliga epidemier och kontinuerliga epidemier. Exakt hur epidemin uppträder beror på klimatisk-biologiska förhållanden och hur många mottagliga som finns. Mottagligheten beror på individers hälsa (se avsnittet om smitta&sjukdom, resp. om immunitet) och den orsakande organismens förmåga att just smitta. Typiska återkommande epidemier är mässlingen, influensa/corona och kikhosta, vilka återkommer årsvis eller med några års mellanrum. Salmonella kommer i mera tillfälliga epidemier, medan t.ex. malaria kan betraktas som en kontinuerlig typ av epidemi. Gränserna är inte alltid klockrena, men vissa sjukdomar, som t.ex. influensa/corona har en tydlig årstidsrytm. När under året en epidemi återkommer är beroende på om påverkat land ligger i den tropiska zonen eller i den tempererade-subpolära. De subtropiska områdena ligger mittemellan. Bilderna nedan visar hur en ordinarie epidemi förlöper och när på året vissa av de epidemiska sjukdomar som du kan höra talas om inom släktforskningen inträffar.