På startsidan beskrev jag hur epidemier definieras. Här beskriver jag vilka sorters epidemier som finns och varför de uppstår. Grovt sett kan man gruppera in epidemier i regelbundet återkommande epidemier, tillfälliga epidemier och kontinuerliga epidemier. Exakt hur epidemin uppträder beror på klimatisk-biologiska förhållanden och hur många mottagliga som finns. Mottagligheten beror på individers hälsa (se avsnittet om smitta och immunitet) och den orsakande organismens förmåga att just smitta. Typiska återkommande epidemier är mässlingen, influensa/corona och kikhosta, vilka återkommer årsvis eller med några års mellanrum. Salmonella kommer i mera tillfälliga epidemier, medan t.ex. malaria kan betraktas som en kontinuerlig typ av epidemi. Gränserna är inte alltid klockrena, men vissa sjukdomar, som t.ex. influensa/corona har en tydlig årstidsrytm. När under året en epidemi återkommer är beroende på om påverkat land ligger i den tropiska zonen eller i den tempererade-subpolära. De subtropiska områdena ligger mittemellan. Bilderna nedan visar när vissa av de epidemiska sjukdomar som du kan höra talas om inom släktforskningen inträffar.

Sveriges befolkning 1630-2020 procent levande avlidna per år

Designed with Mobirise html website themes