I bilden nedan visas en översikt över de flesta epidemier och svälter som drabbat Sverige mellan 1630 och 1849. Observera att jag bara markerat de år epidemin eller svälten gett avtryck i mortaliteten. Svält brukar börja på senhösten, men dödligheten ökar först under vintern när eventuella förråd börjar sina, vilket innebär att det år som anges nedan ofta är året efter svältens start. Epidemier är säsongsbundna och olika sjukdomar följer olika mönster beroende på breddgraden. Kolera, dysenteri, pest och polio är i norra Europa vanligast under sensommar och höst, vilket betyder att dödlighetstoppen normalt sett infaller samma år som epidemin. Influensaliknande sjukdomar är vanligaste november till april, vanligen med topp i december-februari. Detta medför att ökningen av dödligheten ofta sker över två år. Ofta med högre dödlighet ena året. Det gröna fältet i bilden anger medeldödligheten plus en standarddeviation (2,52 +/- 0,53%). Blålila text anger tidpunkter för smittkoppsvaccineringens införande i Sverige. (Öppna bilden i en egen flik för en mera detaljerad bild.)
Dödligheten anges i procent av antalet döda angivet år. 1% = 1000/100000 o.s.v.