Hur tänker Folkhälsomyndigheten och politikerna? De har i princip använt alla åtgärder som finns på en obetydlig och rätt ofarlig epidemi om man ser det ur ett historiskt och vetenskapligt perspektiv. 70% av Sveriges befolkning har arbeten som inte går att sköta från en datorskärm hemifrån, så om samhället inte ska kollapsa — och människorna frysa och svälta ihjäl — så måste människor mötas och resa. Att meningslösa råd om hemarbete etc. ändå föreslogs beror på att de som föreslår reglerna har ett bekvämt jobb som kan utföras hemifrån och att 'någon annan' ser till att de kan leva ett behagligt liv. Men de 70% av svenskarna som i ur och skur gick till jobbet under corona-epidemin 2020 och fick samhället att fungera – sjuksköterskor, undersköterskor, städare, läkare, hantverkare, lastbilschaffisar, busschaffisar, sopåkare, el-tekniker, VA-tekniker, expediter, vägarbetare, byggjobbare o.s.v. –, för att du hemarbetare ska ha det skönt i sommarstugan, var kanske inte så roade av se ditt sköna behagliga liv i just sommarstugan medan de fick samhället att fungera.

Och vad tror dessa myndighets-besserwissers händer om nästa epidemi är av Spanska sjukan-mått? Vilken också är en rätt beskedlig epidemi ur ett historiskt perspektiv. Vilka åtgärder ska samhället vidta då? Allt krut har bränts nu och nästa steg är i princip totalt res- och mötesförbud, vilket innebär samhällskollaps, eftersom nästa skrämsel- och kampanj påverkanskampanj i så fall måste vara 10 gånger mera skrämmande. Medborgarna kommer då att vara så rädda att de hellre svälter ihjäl än träffar andra eller dör för att de inte kan få vård… Eller är planen tvångsarbete, kosta vad det kosta vill, för alla utom eliten?