För virus och andra mikroorganismer är din kropp som en vibrerande galax av miljontals frodiga och livgivande världar. Uppskattningsvis 400 miljarder virus, bakterier, svampar etc bor i och på din kropp. Dessutom andas du dagligen in miljoner mikroorganismer (virus, bakterier, små djur, svampar, pollen) med varje andetag. Och varje glas vatten du dricker är en ny dos av miljontals mikroorganismer. Varje tugga oupphettad mat är några miljoner till. Med tanke på hur svårt det är att bli sjuk trots det, är det rätt uppenbart att immunförsvaret är väldigt effektivt hos oss alla. De allra flesta invånarna i din personliga galax är bara snyltare som gör varken av eller till. Några är till stor nytta och hjälper till att skydda dig mot sjukdomar och att frigöra näring från maten du äter. Andra är sjukdomsframkallande men i "dvala" eller hållna i schack av alla andra mikroorganismer som lever i och på dig. Sätten att samleva mellan alla dessa organismer och din kropp är helt enkelt till fördel för alla parter.

Innehåll
Hur skyddar immunförsvaret dig?
Antigener och epitoper
Hur länge varar immuniteten?
Antibody dependent enhancement (ADE) och "original antigenic sin"
Smittsamhet, flockimmunitet och steriliserande immunitet
Asymptomatiska personer

Hur skyddar immunförsvaret dig?
För ett friskt liv är ett väl fungerande immunförsvar viktigt. Immunförsvarets förmåga beror på många faktorer (se sidan om Smitta och sjukdom), men även på den mycket viktiga mognaden och utvecklingen av immunförsvaret under den tidiga barndomen. För att immunförsvaret ska utvecklas normalt och förbli normalt krävs dessutom exponering mot sjukdomsframkallande orsaker, s.k. patogener.

Immunförsvaret skyddar genom att sätta upp flera hinder mot mikroorganismer som försöker smitta dig. Dessa är i ungefärlig 'hinderordning':
1. Mikroorganismer på utsidan av hud och slemhinnor (mukosa) i mun, ögon, näsa, lungor, mage, tarmar och könsorgan.
2. Kemikalier t.ex. , sebum ('fettet' på huden), magsyra, tårvätska, saliv.
3. Fysisk-mekaniska hinder. Huvudsakligen flimmerhår, huden och slemhinnor, men även att spotta, hosta, nysa, harkla och snora.
4. Icke-specifika reaktioner från det innata immunförsvaret (främst fagocyter, NK-celler, komplementsystemet, men även sådant som 'iron sequestration' och 'trained immunity').
5. Feber [10,34] 
6. Specifika reaktioner från det adaptiva immunförsvaret
    a. Cellulär immunitet. T.ex. T-celler (bl.a. mördarceller) och B-celler (minnesceller). Särskilt viktig när det gäller virus är immunförsvarets förmåga att skilja mellan celler som virus tagit kontrollen över och friska celler. Detta regleras av gener som styr det s.k. 'major histocompatibility complex' (även kallat HLA-genotyp)[43].
    b. Humoral immunitet, d.v.s. antikroppar.

Att det är mycket snack om antikroppar beror på att de är lätta att mäta. De kan enklast beskrivas som städpatrullen som städar upp efter att det innata och cellulära immunförsvaret krigat färdigt mot virus och bakterier o.s.v. När infektionen kämpats ner försvinner antikropparna över tid ur cirkulation (de kostar energi som behövs till annat) och B-cellerna (och andra mekanismer [37,39]) bär vidare på 'minnet' av infektionen. Nästa gång du blir smittade av en liknande organism, kickar därför immunsvaret igång snabbare tack vare bl.a. B-cellerna. Observera att antikroppar utan objektiva sjukdomssymptom inte kan bevisa att du är sjuk. Antikroppar kan bara visa att ditt immunförsvar en dag, en vecka, en månad eller år innan provet togs reagerat mot det som gav upphov till antikropparna.

Punkt 4-6 kan ge upphov till akut systemisk och/eller lokal inflammation (alltså värme, svullnad, rodnad, smärta) och s.k. sickness behaviour ('sjukdomsbeteende'). Sistnämnda är den trötthet, bristande aptit och sexlust, samt allmänna önskan att få vara ifred som man kan känna vid sjukdom. Sjukdomsbeteendet och de inflammatoriska effekterna kan av olika skäl kvarstå efter den akuta fasen (postviralt syndrom eller med ett nytt ord ”post-Covid”). Hos båda könen förändras immunsystemet med åldern. Män tenderar att ha ett 'överreaktivt' immunförsvar och får med åldern särskilt ett allt sämre försvar jämfört med kvinnor. Kvinnor tenderar att behålla ett bra immunförsvar längre än män. T.ex. så har de mindre risk för sepsis, men priset för det skyddet är sannolikt högre förekomst av auto-immuna åkommor. Särskilt det adaptiva immunförsvaret förblir bra för kvinnor[23]. En infektion hos en havande kvinna påverkar också fostret (allt mamman gör och äter påverkar egentligen fostret). Påverkan kan vara negativ under akut infektion, men kan också innebära att fostret får del av mammans immunförsvar[29, 41].

Ännu större skillnader kan ses hos barn, vilket är orsaken till att de ofta drabbas milt av smittsamma sjukdomare, men desto värre av diarresjukdomar (som orsakar svält och uttorkning). Jag rekommenderar dessa två artiklar i Nature för konkreta exempel på de skillnader som finns [32,33]. Barn skyddas också av övergång av immunkomponenter från modern genom moderkakan och genom modersmjölken.

Antigener och epitoper
Inom immunologin brukar man prata om antigener (antibody generating substances), med vilket man menar molekyler som immunförsvaret angriper. Eller mera precist: de molekyler som binder till antikroppar (gammaimmunoglobuliner) och T-celler. Dessa kan vara proteiner, polysackarider, peptider, lipider, nukleinsyror m.m. Med epitop menar man den exakta del eller delar av antigenet som antikroppar, B-celler och T-celler kan binda till.

Hur länge varar immuniteten?
För mässling och påssjuka uppskattas immuniteten efter naturlig smitta vara oförändrad i minst 200 år [30] (d.v.s. du är immun i hela ditt liv förutsatt viruset inte ändrar sig mycket). Medan immunitet från förebyggande smitta av sub-unit vaccin (typ B, se vaccinartikeln) kan vara så kortvarig som några få veckor till några få år. Lite förenklat kan det beskrivas som att smitta av hela organismen erbjuder immunsystemet ett helt smörgåsbord av 'ämnen' att bygga ett skydd mot. Oavsett om angreppet kommer från laxen, Janssons, köttbullen, västerbottenosten, löksillen, snapsen etc. så har immunförsvaret lärt sig att känna igen alla dessa och du får ett brett och omfattande skydd. Om du däremot smittas av en enda liten del, vilket bara kan ske genom vaccinering — angreppet kommer bara från en liten köttbulle —, blir immunförsvaret som bara har tränat mot just köttbullen överrumplat när ett helt smörgåsbord kommer farande och gör dig sjuk igen. Tänk dig att du vill bli Zlatan: då räcker det inte att bara träna inkast!

För att ytterligare komplicera bilden så finns skillnader i hur ditt immunförsvar reagera på smitta du får via luftvägarna, mag-tarm-kanalen eller via sår i huden. Detta betyder att du behöver bli smittad genom 'rätt väg' för att få ett komplett immunsvar. T.ex. så får du det bästa och långvarigaste skyddet för luftburna infektioner om de smittar dig via luftvägarna och inte genom injektion in i en muskel eller blodåder. Ett annat problem med att bli vaccinsmittad fel väg (eller 'fel' tillfälle [38]) uppstår när du blir smittad den naturliga vägen av hela organismen. Risken är att du då blir en milt sjuk superspridare. Vilket är ett stort problem med kikhoste- och Covid-19-vaccinen. Immunförsvaret blir så att säga överraskat när det kommer ett smörgåsbord farande och du bara tränat på köttbullen. (Eller tänk dig ett fotbollslag som bara tränat på att möta Zlatans inkast. Det laget kommer att bli rätt förvirrat när det kommer en 170 cm lång superdribblare som går direkt mot målet...) Och när det gäller influensa och corona så kommer varje år ett lite annorlunda smörgåsbord farande. Men tur är det, eftersom du bygger upp (eller fräschar upp) ditt immunsvars alla delar oavsett om du var immun eller inte innan du smittades med ett bristfälligt 'köttbulle-vaccin'.

"Men varianter då?" kanske du säger. Inga problem. Immuniteten från Spanska sjukan har nu fungerat i över 100 år och över flera generationer. De sjuka blev immuna, deras barn blev immuna och barnens barn blev immuna. Något som svininfluensan och alla andra H1N1-influensar som passerat revy efter 1920 bevisat. Samma sak visade Corona-epidemin 2020-2021. De flesta var redan immuna tack vare både tidigare Corona-förkylningar och korsimmunitet med influensa. Men verkligheten är vare sig lönsam eller karriärbyggande. Rädsla säljer däremot både vaccin och karriärer. Varför är det så? Av samma skäl som du kan tanka bensin på både Circle-K och OKQ8. Skillnaderna är så små att motorn ändå fungerar. Det måste helt enkelt till större skillnader: som att tanka fel bränsle... 

Antibody dependent enhancement (ADE) och "original antigenic sin"
Original antigenic sin [42] är ett putslustigt uttryck som används för att beskriva hur immunförsvaret i första hand angriper det redan kända. D.v.s. antigener från tidigare infektioner. D.v.s. immunförsvaret som redan övat på köttbullen (eller Zlatans inkast), fattar inte att den nya köttbullen innehåller lök och fortsätter att tro att det är den gamla köttbullen (eller immunförsvaret har bara tränat på Zlatans inkast från vänster, men när han börjar kasta från höger så fortsätter försvaret med vänstertaktiken). Detta är särskilt problematiskt med subunit-vaccin där immunförsvaret bara tränar mot samma köttbulle (eller Zlatans vänsterinkast) om och om igen. Detta kan så småningom leda till ADE. ADE är en situation där ditt immunförsvar (dina antikroppar), genom att skapa en massa antikroppar mot gamla oviktiga virusdelar (försvaret tror fortfarande att de möter Zlatans vänsterinkast) istället för de nya (högerinkasten), lämnar viruset i fred att angripa dina celler eller t.o.m. hjälper viruset. Problemet är vanligast vid virusinfektioner. Ofta verkar du först tillfriskna när din kroppen betar av punkt 1−6a (se början), men när sedan antikropparna ska börja jobba (6b) blir du plötsligt snabbt sjukare igen.

Smittsamhet, flockimmunitet och steriliserande immunitet
Generellt sett finns fyra smittvägar: genom luften (utandade partiklar, hosta, nysningar), genom närkontakt (hud, blod, avföring), genom förorenade föremål (från mat, avföring, hosta, blod o.dyl.) och genom värddjur (t.ex. loppor, löss, insekter). Det är lättare att hålla god hygien (vatten kan kokas, mat kan hettas upp) och undvika närkontakt än att sluta andas... I västvärlden är idag sjukdomar som sprids av vatten och förorenade ytor (t.ex. kolera, dysenteri, parasiter) ovanliga. Även sjukdomar burna av löss, loppor och myggor är ovanliga. Men luftburna sjukdomar såsom influensa och andra respiratoriska virus (t.ex. kikhosta, RS-virus, Coronavirus) är lika vanliga som förr i tiden.

Hur smittsam du är beror på hur snabbt viruset eller bakterien lyckas föröka sig i dig och hur länge din kropp kan användas som en fabrik för nya virus eller bakterier. Hur smittsam du är har ingen direkt koppling till hur sjuk du känner dig. Du kan känna dig frisk och ändå smitta. Din vaccineringsstatus är lika ointressant, eftersom det är ditt immunförsvar som avgör hur smittsam du är. Detta innebär att du kan:
1. Smitta mycket på kort tid.
2. Smitta mycket under lång tid.
3. Smitta lite men under lång tid.
4. Smitta lite under kort tid.

'Steriliserande immunitet' innebär att ditt immunförsvar snabbt kämpar ner infektionen och att du därför smittar lite under kort tid. Du hinner helt enkelt inte att bli en supereffektiv virus- eller bakteriefabrik. 

'Flockimmunitet' är ett teoretiskt begrepp som förutsätter att väldigt många människor i en befolkning har steriliserande immunitet. Sjukdomen får därför svårt att sprida sig. Dessa personer är även mer eller mindre "asymptomatiska". Det är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att uppnå annat än, i bästa fall, kortvarig 'flockimmunitet' för sjukdomar (t.ex. influensa- och coronavirus) som inte ger 'steriliserande immunitet'.

Asymptomatiska personer
Om vi med "asymptomatisk" menar en person som inte är medveten om sin sjukdom (ett exempel är diabetes), så är detta ett rätt vanligt fenomen. Vid epidemier är detta inte ett problem om personen smittar lite och under kort tid. Det största problemet är i detta fall vaccinerade som saknar steriliserande immunitet, eftersom dessa personer inte tror de kan smitta samtidigt som de kan smitta mycket på kort tid (se är t.ex. fallet efter vaccinering mot kikhosta, Covid-19 och Mareks sjukdom). 

Publicerad 25/9 2021, redigerad 21/11 2021