För de flesta är Covid-smitta inte värre än en traditionell förkylning, vilket är vad Coronavirus brukar orsaka. Alltså lite feber i värsta fall och kanske lite konstiga luktförändringar. För ett antal personer kan det innebära nedsatt andningsförmåga. Och för ytterligare ett fåtal äldre med allvarliga underliggande sjukdomar, dysfunktionellt immunförsvar och nära livets slut (skörhetsgrad 5 eller högre) kan det innebära död. 

Risken att avlida
90% av de avlidna är redan allvarligt sjuka, över 65 år och har hemtjänst eller är inlagda på SÄBO (i snitt 86 år gammal vid inläggning och medianlivslängden är 2 år, ½ dör inom ett år, ¼ inom 6 månader). Ofta är orsaken att immunförsvaret hos dessa personer börjar angripa den egna kroppen och då särskilt lungorna[20,21]. Av de som är under 65 har alla flera olika riskfaktorer och underliggande sjukdomar. Risken att avlida är högst för födda i Somalia, Syrien och Libanon. För de nordiska länderna är risken störst för födda i Finland (märkligt nog högre risk än för finländare i Finland). 2-3,5 gånger högre för personer födda i Afrika, Mellanöstern, sydöstra Europa och Asien än för svenskfödda. Omkring 1,5 gånger högre för födda i Sydamerika, övriga nordiska länder (exkl. Finland), Central- och Östeuropa. Medan födda Västeuropéer, USA och Kanada har samma risk som födda i Sverige. Riskskillnaden var som störst under våren 2020.

En förvärrande faktor är behandling med loopdiuretika (används främst mot hjärtsvikt och njursvikt, huvudsakligen Furosemid). Dessa personer har omkring 4,3 gånger större risk att dö. Ett annat problem har varit att 28% färre strokefall (hjärnblödning) och 18% färre infarkter (hjärtattacker) rapporterades för gruppen över 70 år under 2020, vilket delvis förklaras av att dessa patienter istället etiketterats som Covid-dödsfall. Ytterligare en problematik som drivit upp dödstalen är praxis att bortprioritera vård för äldre med skörhetsgrad 5 eller högre vid allvarlig sjukdom som bedöms som svårbehandlad (i Stockholms landsting bortprioriterades[12], d.v.s. lämnades att dö, uppemot 80% under våren 2020, vilket efter kritik sjönk till 40% under sommaren). Något som tyvärr Folkhälsomyndigheten bidrog till när de absurt nog klassade Covid-19 på samma nivå som ebola och smittkoppor.

10-35% av dödsfallen under 2020 bedöms vara direkt orsakade av Covid-19. 6-20% är felaktigt tillskrivna Covid-19 och i övriga fall (45-84%) har infektionen förvärrat underliggande sjukdom.[4] Under 2020 observerades överdödlighet jämfört med medel för 2017-2019 hos främst utlandsfödda kvinnor över 70 år och män över 55 år. Utlandsfödda män under 20 har också förhöjd överdödlighet.[10,11] Om jämförelsen görs längre tillbaks i tiden förekommer ingen överdödlighet. Under 2021 har mycket färre personer dött än förväntat trots gnället om överbelastad vård och all skrämsel. 2021 är det minst dödliga året någonsin i Sveriges hela historia!

Medelåldern på dödsfallen ligger i Sverige nära medellivslängden. Samma gäller i de flesta länder (i Italien var t.ex. medelåldern på avlidna 80 år). Sett till antalet individer i åldersgruppen är risken störst för 80+, vilket är detsamma som för normala år. Detta återspeglar sig även i medelåldern för avlidna i Sverige (efter födelseland):
● Afrikafödda 70 år.
● Asien 75 år.
● Sydamerika 78 år.
● Mellanöstern 79 år.
● Sydöstra Europa 81 år.
● Norden utom Sverige 84 år.
● Central- och Östeuropa 86 år.
● Sverige 86 år.
● Västeuropa 87 år.
● USA & Kanada 88 år.

Den statistiska risken att avlida för smittade personer (IFR) under 70 år i mellan 0,00-0,31% beroende på land[19]. Sverige ligger på nästan noll. Under 2020 och 2021 dog 11 personer under 20 (influensanivå), 59 personer under 21-40 år, 80 personer 40-49 år. Resten är sjukliga 50+, varav 13046 över 70 (de flesta med hemtjänst och SÄBO). Från juli 2021 till 31/12 2021 hara bara 537 personer avlidit med Covid-19 och nästan alla över 50. Så epidemin har i princip upphört.

IVA-vården
När det gäller IVA-vård har omkring 6 000 personer med en medelålder på 61 år vårdats på IVA för Covid-19 i Sverige (per april 2021). Eftersom IVA-vård är mycket krävande, det handlar ibland mer om att "överleva intensivvården" än att överleva sjukdomen, så går det inte att vårda svaga, äldre och sköra på IVA. Könsfördelningen på IVA är cirka 70 procent män och 30 procent kvinnor. Totalt 82 procent hade någon medicinsk riskfaktor. IVA-vård mellan 4-5 gånger vanligare för personer födda i Sydamerika, Afrika Mellanöstern, sydöstra Europa och Asien jämfört med svenskfödda. Cirka 1,5 gånger högre för personer födda i andra europeiska länder, men bara hälften för födda i USA och Kanada.

Övriga riskfaktorer
Andra riskökande faktorer är de klassiska: låg inkomst, låg utbildning, rökning och andra hälsoförsämrande livsstilsvanor. Diabetes och D-vitaminbrist har i flera undersökningar visat sig bidra till sjukdomens förvärrande.[5,6,7]. Även kraftig övervikt och njurtransplantation visat sig öka risken p.g.a. ett försämrat immunsvar (i fallet övervikt angriper bildade antikroppar kroppen istället för bara viruset)[8]. Behandling med ventilator, som även i normalfallet uppskattas döda 40-50% av de behandlade patienterna.

Det har påståtts att risken att avlida är större för de som bor i tättbefolkade områden, men man bör beakta att de flesta SÄBO är förlagda till tätorter, vilket innebär att personer i livets slutskede koncentreras till tätorter.

Smittspridning
Smittan sprids i första hand med utandningsluften. Flera miljoner viruspartiklar andas ut per timme.. Inte av spott, hosta och nysningar – detta är en envis myt. Det är ingen skillnad mellan vaccinerade och ovaccinerade eftersom vaccinsmittan inte skapar immunitet i luftvägarna, bara systemiskt. Vilket är skälet till att vaccinerade blir smittade av det naturliga viruset. Munskydd skyddar inte mot virus och den eventuella mindre effekt masker av N95-typ kan ha, sjunker snabbt ju fuktigare masken blir av utandningsluften (efter ca 20-30 minuter är masken helt verkningslös eftersom luftfuktigheten bryter den elektrostatiska effekt som 'fångar in' virusen). Studier visar att eventuell skyddseffekt mot bakterier och virus helt försvunnit efter 20-30 minuter i samband med att munskyddet blivit mättat av fukten. Smittrisken är däremot mer eller mindre noll utomhus, men ökar ju sämre luftomsättningen i ett utrymme är. Detta var ett av skälen till att utomhusvistelse ingick som ett led i de gamla TBC-hospitalen vård. Den viktigaste riskfaktorn vid smittspridning är alltså dålig luftomsättning inomhus och det sämsta skyddet mot smittspridning är munskydd. Droppsmitta är i princip inte möjlig eftersom partiklarna är för stora (>100µm) att andas in och faller till marken inom några sekunder.[1,2,3]

De med lägst risk att smittas är lärare, dagispersonal och andra anställda inom grundskolan och gymnasiet. De har t.o.m. lägre risk att smittas än övrig befolkning, vilket beror på att barn inte är smittsamma och sprider på sin höjd en mycket mild infektion som tillåter lärare att bygga upp ett starkt naturligt immunförsvar. Grupper med högst risk är bl.a. taxichaufförer, busschaufförer och serviceyrken med omfattande personkontakter. 

Sjukdomsförloppet
Allvarlig sjukdom orsakas inte direkt av viruset utan av att immunsystemet "spårar ur" och aggressivt angriper främst lungorna. "Ett dåligt reglerat cellulärt och molekylärt immunsvar vid svår covid-19 utlöser en självförstärkande spiral av okontrollerad systemisk inflammation och koagulopati [omfattande systemisk mikroembolism], som i första hand skadar alveoler och kapillärendotel i lungorna." "En självförstärkande negativ spiral av inflammation och vävnadsskada".[13] Skadorna uppträder i genomsnitt 7-10 dagar efter sjukdomsstart när viruset mer eller mindre nedkämpats och kan pågå i månader efter det. Döden inträffar när lungorna och organ slutar fungera. Vanligaste behandlingen är egenvård i hemmet, så länge ingen extra syretillförsel behövs. Enbart vid allvarlig lungpåverkan eller embolism sker sjukhusbehandling. Vanliga behandlingar är extra syre, monoklonala antikroppar (t.ex. Tocilizumab, fördelar i tidig sjukdom, men tveksamt i sena stadier), antiviraler (tidig sjukdom) och kortikosteroider och andra anti-immunomodulerande peparat (vid lungpåverkan).[14] Även anti-androgener, fluvoxamin och ivermectin är möjliga lösningar.[15] OBS detta är inte medicinska råd. Kontakta vården för råd och behandling vid sjukdom. Efter sjukdomen kan en längre läkningsperiod vidta, precis som för andra allvarliga sjukdomar ("postcovid").

Lång covid / post-covid
Det är normalt att ett fåtal personer har kvarvarande besvär efter en infektion. Detta är inte unikt för Covid-19. Besvären kan bero av många orsaker. Mest grundläggande är helt enkelt normal återhämtning. Så att säga ”fylla på energiförråden” igen och att ”reparera” kroppen. Mera besvärligt är om andra latenta infektioner aktiveras eller om immunsystemet fortsätter att reagera efter att den primära infektionen klingat av. Rent generellt skapar oro och rädsla mera sjukdomskänslor, s.k. katastrofering, vilka i tider av masshysteri kan förstärkas av omgivningens reaktioner och jakt på förklaringar som skapar känslor av kontroll. En nyligen avslutad tysk studie [16] av studenter visar också att det inte går att skilja mellan friska personers (som aldrig smittats) sjukdomskänslor och generella känslor av att man inte mår bra. För att sammanfatta studien så finns inga skillnader mellan SARS-CoV-2 smittade (oavsett om de uppfattat att de varit sjuka eller ej) och de som inte smittats. Lång Covid-19 är mycket ovanligare än vad man tror och de negativa effekterna av pandemihanteringen i media och av myndigheter, s.k. pandemi- och lockdown-effekter, på unga människors välmående och mentala hälsa är stor och påtaglig. Samma har observerats i andra studier och länder. Generellt sett är kvinnor och personer med underliggande psykiska hälsoproblem mer benägna att uppleva smärta, sjukdomskänsla o.s.v.

Unga under 20 och barn
Barn 1-19 år blir inte allvarligt sjuka och sprider ingen smitta[9] tack vare att deras immunförsvar helt enkelt mycket effektivare mot den här typen av infektioner jämfört med vuxna[17,18]. (Det lilla fåtalet barn som avlidit eller vårdats för Covid-19 har haft omfattande annan sjukdomsproblematik.) Även friska unga vuxna har väldigt liten risk.

Referenser
—Demografiska rapporter 2016:2, SCB (2016).
—Covid-19 i Stockholms län till och med mars 2021. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin rapport 2021:6. Region Stockholm maj 2021.
—Socioekonomiska faktorer och covid-19 i Stockholms län. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin rapport 2020:10. Region Stockholm November 2020.
—Drefahl S et al. Socio-demographic risk factors of COVID-19 deaths in Sweden. Stockholm Research Reports in Demography 2020:23.
—Billingsley S et al. Deaths in the frontline: Occupation-specific COVID-19 mortality risks in Sweden. Stockholm Research Reports in Demography 2020:36.
—DN Fakta i frågan: Har överdödligheten under pandemin varit högre i Sverige än andra länder? (DN 2021-05-03)
—DN Unik kartläggning: Här är de som dött i covid i Sverige. (DN 2021-03-22)
—Utrikesfödda och covid-19. Konstaterade fall, IVA-vård och avlidna bland utrikesfödda i Sverige 13 mars 2020 –15 februari 2021. Folkhälsomyndigheten (2021).
—Covid-19, demografisk beskrivning. Folkhälsomyndigheten (2020).
—Rostila M et al. Disparities in Coronavirus Disease 2019 Mortality by Country of Birth in Stockholm, Sweden: A Total-Population-Based Cohort Study. Am J Epidemiol. 2021 Aug 1;190(8):1510-1518.
—Dillström I et al. Skörhetsskala kan bidra när vårdtid och dödsrisk bedöms. Läkartidningen 2021;118:20023.
—Molanr C I et al. Närmare två tredjedelar av covid-sjuka på SÄBO överlever. Läkartidningen 2020,117:20104.
—Statistik om covid-19 patienters socioekonomi. Socialstyrelsen 2020-12-10.
—Redan utsatta äldreboenden extra Covid-drabbade. Smålandsposten 2020-08-16.
—Förekomst av covid-19 i olika yrkesgrupper: bekräftade covid-19 fall i Sverige 13 mars - 27 maj 2020. Folkhälsomyndigheten 2020.
—Cevik M et al. SARS-CoV-2, SARS-CoV, and MERS-CoV viral load dynamics, duration of viral shedding, and infectiousness: a systematic review and meta-analysis. Lancet Microbe. 2021 Jan;2(1):e13-e22.
—Kumar N et al. Time Till Viral Clearance of Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 Is Similar for Asymptomatic and Non-critically Symptomatic Individuals. Front Med (Lausanne). 2021 Mar 26;8:616927.
—Hagman K. Duration of SARS-CoV-2 viremia and its correlation to mortality and inflammatory parameters in patients hospitalized for COVID-19: a cohort study. Diagn Microbiol Infect Dis. 2021 Nov 17;102(3):115595.
[1] Zemouri C et al. Modeling of the Transmission of Coronaviruses, Measles Virus, Influenza Virus, Mycobacterium tuberculosis, and Legionella pneumophila in Dental Clinics. J Dent Res. 2020 Sep;99(10):1192-1198.
[2] Ma J, Qi X, Chen H, et al. Coronavirus Disease 2019 Patients in Earlier Stages Exhaled Millions of Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 Per Hour. Clin Infect Dis. 2021;72(10):e652-e654.
[3] Wang CC, Prather KA, Sznitman J, Jimenez JL, Lakdawala SS, Tufekci Z, Marr LC. Airborne transmission of respiratory viruses. Science. 2021 Aug 27;373(6558):eabd9149.
[4] Bl.a. följande artikel och rapporter:
Covid-19 oftast inte ensam orsak vid dödsfall. Läkartidningen (2020).
Dödsfall med Covid-19 på särskilda boenden eller i eget hem i Östergötland, Region Östergötland juni 2020.
Dödsfall med påvisad Covid-19 på sjukhus i Östergötland, Region Östergötland augusti 2020.
Dödsfall med Covid-19 på sjukhus respektive utanför sjukhus i Kronoberg, Region Kronoberg, september 2020.
Uppföljning av dödsfall kopplat till covid-19 pandemin våren 2020, Region Stockholm, januari 2021.
Avlidna i Stockholms län med Covid-19 under perioden mars – augusti år 2020 med fokus på personer i särskilt boende (SÄBO), Region Stockholm, januari 2021.
Dödsfall med Covid-19 på särskilda boenden eller i eget hem i Sörmland, Region Sörmland september 2020.
[5] Kumar R et al. Putative roles of vitamin D in modulating immune response and immunopathology associated with COVID-19. Virus Res. 2021 Jan 15;292:198235.
[6] Salamanna F et al. Vitamin D and Platelets: A Menacing Duo in COVID-19 and Potential Relation to Bone Remodeling. Int J Mol Sci. 2021 Sep 16;22(18):10010.
[7] Ahmed F. A Network-Based Analysis Reveals the Mechanism Underlying Vitamin D in Suppressing Cytokine Storm and Virus in SARS-CoV-2 Infection. Front Immunol. 2020 Dec 9;11:590459.
[8] Segelmark M et al. Mortaliteten hos svårt njursjuka var hög under covid 19-pandemin. Läkartidningen 46-47, 118:21051, 2021-11-16.
[9] Covid-19 hos förskole- och skolbarn. Folkhälsomyndigheten (2020).
[10] Kolk M. Överdödlighet och dödlighet i Covid-19 i Sverige 2020. Institutet för framtidsstudier 2021.
[11] Andersson G. Patterns in COVID-19 Mortality and Morbidity in Sweden during the Pandemic Year March 2020-February 2021.
[12] Varför fick de äldre dö utan läkarvård? DN 2020-10-14. (www.dn.se/kultur/varfor-fick-de-aldre-do-utan-lakarvard).
[13] Loo K, Åkeson J. Spiral av inflammation och koagulopati bakom svår covid-19, om patofysiologiska mekanismer och deras interaktioner. Läkartidningen 6-7/2022;119:21215.
[14] Nationellt vårdprogram för misstänkt och bekräftad covid-19. Version 3.4 december 2021. Svenska Infektionsläkarföreningen, Svenska Hygienläkarföreningen och Föreningen för Klinisk Mikrobiologi.
[15] Front Line COVID-19 Critical Care Alliance. A Guide to the Management of COVID-19 1st of January 2022.
[16] Blankenburg J et al. Mental Health of Adolescents in the Pandemic: Long-COVID-19 or Long-Pandemic Syndrome? Lancet preprint.
[17] Sender R et al. The total number and mass of SARS-CoV-2 virions. Proc Natl Acad Sci U S A. 2021 Jun 22;118(25):e2024815118.
[18] Alexander PE. Sweden and Germany: No Deaths In Children Due to Covid. Brownstone Institute 8/12 2021.
[19] Ioannidis JPA. Infection fatality rate of COVID-19 inferred from seroprevalence data. Bulletin of the World Health Organization, 99 (‎1)‎, 19-33F (2021).
[20] Boechat JL et al. The immune response to SARS-CoV-2 and COVID-19 immunopathology - Current perspectives. Pulmonology. 2021 Sep-Oct;27(5):423-437.
[21] Wong LR, Perlman S. Immune dysregulation and immunopathology induced by SARS-CoV-2 and related coronaviruses - are we our own worst enemy? Nat Rev Immunol. 2022 Jan;22(1):47-56.