Att diskutera vaccin (ordet kommer från ”vacca”, det latinska ordet för ko) seriöst är sällan lätt. Debatten styrs av två närmast messianska rörelser, som båda är övertygade att de bär på frälsningen. För de vaccinförespråkande vaccinfundamentalisterna är vaccinet Gud och injektionen Frälsningen. För de vaccinavvisande så kallade 'anti-vaxxers' är däremot vaccinet Djävulen återuppstånden och injektionen den Eviga fördömelsen. En helt ny postmodern mytologi av djävlar och demoner som måste bekämpas med nya offerritualer utförda av munskyddsklädda överstepräster. För båda rörelserna är motståndaren Mördaren och anhängaren Helgonet. Ingendera sidan har rätt, men läkemedelsindustrin eldar glatt på de "nyttiga idioterna" inom vaccinfundamentalisternas skara genom att underblåsa rädsla och moraliserande, eftersom rädsla och känslan av godhet säkrar en årligen återkommande marknad på 100-tals miljarder dollar i intäkter (en vaccindos kan kosta allt mellan 15 till 150 dollar). Den vetenskapliga verkligheten att vaccin kan vara bra, dåliga eller allmänt onödiga eller, fast det kan verka konstigt, allting samtidigt, drunknar helt. Verkligheten är helt enkelt ointressant för de dogmatiskt troende och olönsam för de som prånglar vaccin eller säljer lösnummer med panik och rädsla som argument. Nedan följer en översikt över allt du vill veta om vaccin. För en fördjupning i ämnet läs gärna "Vacciner – Sanning, lögn och kontroverser" av läkaren och professorn Peter C. Gøtzsche. (Du kan hitta en recension och beskrivning av boken på denna blogg.)

"Vaccinering skall ske för den vaccinerade individens hälsa, inte … för att stoppa smitt­spridning i samhället. Vaccination är ett medicinskt ingrepp och den mänskliga rättigheten till den egna kroppen finns reglerad i många konventioner och sjukvårdslagar. Vaccination [är] en rättighet … inte en skyldighet." Prof. Anders Björkman, infektionsläkare, Svenska Dagbladet 210826.

Vaccination is a tool, a means to an end: immunity. But the ... government has made the means, vaccination, the new end. This strange substitution, or reversal, reveals the master narrative to be the expression not of science, but of a new kind of scientistic ideology, which we might call “vaccinism.” But vaccinism is not a treatment; it’s a mindset... In its all-or-nothing approach, it is the ideological mirror of anti-vaxxism. Dr. Norman Doidge, Tablet 211028. 

Innehåll
Vad är ett vaccin?
Typer av vaccin
Kan vaccin skapa smitta?
Kan jag bli sjuk av vaccin?
Kan jag bli smittadd fast jag är vaccinerad?
Kan jag bli smittad och smitta andra fast jag är vaccinerad?
Vad är skillnaden mellan en vaccinerad och en ovaccinerad?
Blir resultatet det samma hos män, kvinnor eller barn?
När har man mest nytta av vaccin?
När är det som mest riskabelt att vaccinera?
Spelar det någon roll var vaccinet injiceras?
Kan immunitet mot en sjukdom påverka andra sjukdomar eller återsmitta?
Kan vaccinering innebära att en sjukdom sprids långsammare?
Kan vaccinering innebära att en sjukdom förvärras och sprids snabbare?
Har vaccineringsmetoden påverkat dödligheten hos barn?
Kort om olika vaccin
Att luras med statistik

Inledning
Det finns två sätt att bli smittad på: genom naturlig och slumpmässig infektion eller genom att medvetet utsätta sig för infektion. Vaccinationsmetoden är idag det vanligaste sättet att medvetet låta sig bli smittad/infekterad. (Ett bättre och exaktare ord för vaccinering är förebyggande smittspridning.) Historiskt har även variolisation använts, vilket innebär att man rispar huden och lägger det smittsamma ämnet i såret. Se sidan om smitta&sjukdom och sidan om immunitet för mer om hur du blir smittad och bildar immunitet. 

Vad är ett vaccin?
Bra fråga! Tyvärr finns det en rad missuppfattningar. De vanligaste missuppfattningarna är att vaccin på nåt magiskt sätt skapar ett kraftfält runt din kropp som skyddar dig från att bli smittad av virus eller att vaccin fungerar som mediciner – d.v.s. botar sjukdom. Men så är inte fallet. Som jag nyss nämnde är vaccinering en metod. Närmare bestämt en metod för att införa ett smittämne i din kropp. Jämför med bensinautomaten du tankar bilen från. Det är inte automaten ("vaccinet") som gör att bilen kan köra, utan motorn/föraren ("immunförsvaret") efter att tanken fyllts med bränslet ("smittämnet").

Ett vaccin kan alltså aldrig skydda dig mot att bli smittad eller sjuk. Bara ditt immunförsvar kan göra det. Så vad är syftet med vaccinera i så fall? Syftet är att:
1. Smitta dig med smittämnet (t.ex. ett virus, en bakterie eller ett gift).
2. Se till att du får mild version och/eller låg dos av smittämnet så att du förhoppningsvis inte blir allvarligt sjuk.
3. Få ditt immunförsvar att bygga upp ett skydd mot framtida infektioner med smittämnet.

Ovan brukar kallas profylaktisk vaccinering. För infektioner med lång inkubationstid (t.ex. rabies som kan inkubera i 2-3 månader) kan man vaccinera i hopp om att immunförsvaret hinner bygga upp immunitet innan sjukdomen blommar ut (s.k. postexpositionsprofylax).

Det går inte att skilja på sjukdom orsakad av vaccinämnet eller av det naturliga smittämnet. Om man vill skilja på dem måste vaccinet innehålla radioaktiva isotoper, RNA/DNA-strängar som tydligt identifierar vaccinet eller något annat som kan användas för att skilja mellan vaccinämnet och det naturliga smittämnet.

Vilka typer av vaccin finns?
Två huvudsakliga vaccintyper finns:
A. Vaccin som använder hela det naturliga smittämnet. I fallet bakterier och virus är dessa i normalfallet inaktiverade (”döda”) eller försvagade, så att de inte (lätt) kan sprida smitta. Polio- och hepatit-A-vaccin är exempel på vaccin med inaktiverade organismer. Mässling, röda hund och påssjuka är exempel på vaccin med försvagade organismer. Eftersom dessa vaccin smittar dig med hela organismen, så kommer ditt immunförsvar att bygga upp ett skydd mot hela smörgåsbordet av delar som organismen är byggd av. Du blir så att säga immun mot köttbullarna, jansonen, löksillen, senapssillen, gravlaxsåsen, gravlaxen, den kokta laxen, knäckebrödet, sirapslimpan, chokladen, starkölen o.s.v. o.s.v. Tack vare detta är sannolikheten mycket låg att du sprider smitta om du blir återsmittad.

B. Vaccin som bygger på en enskild del (eller några få delar) av smittämnet (t.ex. ett protein eller en lipopolysackarid). Dessa vaccin smittar dig alltså med en eller några få delar av smittämnet. Du blir bara immun mot dessa få delar. Tänk dig att du bara blir immun mot en hårdstekt köttbulle. Du kommer därför att sprida smitta när du blir naturligt återsmittad (vilket du kommer att bli). Faktum är att du kan bli en superspridare av sjukdom om det bristfälliga immunförsvar du byggt upp räcker till att du inte ska känna dig sjuk (vilket bl.a. händer med kikhosta och Covid-19). Dessa vaccin kan byggas ihop på flera olika sätt:
1. En genmanipulerad bakterie (bacterial vector vaccine) eller virus (viral vector vaccine) där man lagt till den del man vill smitta med.
2. Syntetiska virus (”mRNA-vaccin”) som lurar din kropp att bygga delen, men saknar förmåga att sprida sig. Dessa är helt laboratorieskapade. F.n. är det bara några av SARS-CoV-vaccinen som är skapade på detta sätt. (För mera information se denna artikel [14].)
3. ”Renframställning” av gift som organismen utsöndrar. T.ex. så är stelkramps- och difteri-vaccinen av denna typ. (Och ja, man skulle kunna använda denna teknik för att skapa immunitet mot t.ex. olika ormgifter.)

Kan vaccin skapa smitta?
Vaccin av typen A, B1 och B2 kan orsaka smittsam sjukdom p.g.a. tillverkningsmisstag eller om de, i fallet B2, medvetet byggts för att vara ”självspridande” (en eufemism för biologisk krigföring). Vaccin av typen B3 kan normalt sett inte orsaka smittsam sjukdom (beror dock lite på hur man valt att sprida delen). Vaccin av typen B1 och B2 kan dock göra dig till superspridare eftersom du får ett bristande immunförsvar.

Kan jag bli sjuk av vaccin?
Alla vaccin kan orsaka allvarlig sjukdom. Biologiska lagar upphör inte att gälla bara för att du väljer att bli smittad genom vaccinet. (Dessutom kan tillsatserna, adjuvanterna, orsaka allergichocker, störa immunsystemet, orsaka autoimmuna sjukdomar etc. ) Det är för att minimera just den risken som många vaccin tillför en så låg dos smittämne att de måste ges flera gånger. Det handlar om en avvägning mellan att snabbt bygga upp ett bra immunförsvar och att undvika att skapa allvarlig sjukdom hos mottagaren.

Kan jag bli smittad fast jag är vaccinerad?
Ja, självklart. Vaccinet skapar, som jag nämnde ovan, inte ett kraftfält runt din kropp som på något magiskt sätt skyddar dig. Det är ditt immunförsvar som gör jobbet efter att du blivit smittad oavsett om du smittats naturligt eller genom vaccinering.

B-typen ger generellt sett ett sämre skydd (se t.ex. [11,12,13,16,27] för diskussion), eftersom det inte är hela organismen som används. Men det spelar inte alltid någon roll, vilket stelkrampsvaccinet är ett bra exempel på. Det är bara bakteriegiftet som är farligt i det fallet – därför räcker det med att bli immun mot giftet. Bakterien tar ditt immunförsvar hand om den naturliga vägen.

För vanliga influensor och förkylningar så har de flesta en omfattande naturlig immunitet eller så kommer de naturliga infektionerna att bygga upp och underhålla din immunitet på sikt, så det spelar inte någon större roll om vaccinet är värdelöst i de fallen. (Någon kommer förvisso att skrata hela vägen till banken och inkompetenta politiker och folkhälsoexperter kan tyvärr hinna ställa till mycket samhällsskada.) I t.ex. fallet med Covid-19 var det stora flertalet sannolikt helt eller delvis immuna genom föregående Coronavirus-förkylningar. Immunitet mot HCoV-OC43 verkar utgöra basen till immunitet mot Covid-19 [1,2,3,29].

Kan jag bli smittad och smitta andra fast jag är vaccinerad?
Ja självklart. Se det jag skrev ovan. När du är infekterad är du smittsam. Det är ditt immunsvar som avgör hur länge du är smittsam, inte vaccinet. Vaccin som skapar ett halvtaskigt immunsvar där du blir en milt sjuk ("asymptomatisk") smittbärare kallas "Läckande vaccin" och infektionen för "Breakthrough infection". Egentligen idiotiska begrepp eftersom inga vaccin hindrar dig från att bli smittad och eventuellt sprida smitta. Jobbet utförs ju av ditt immunförsvar. Ett exempel på ett vaccin som inte hindrar dig från att bli smittad, sjuk och t.o.m. smittar andra mera effektivt än vid naturlig smitta, (upp till 200 gånger större virusmängder [25],) är mRNA-vaccinen mot SARS-CoV2 (Covid-19). Se t.ex. utvecklingen i Israel [t.ex. 15, 24] och på Island. Ett påtagligt tankefel kring vaccin är just att man tror den vaccinerade personen inte längre kan bli naturligt smittad. Ett av de tydligaste exemplen på att vaccin inte är magiska sköldar är t.ex. kikhosta som asymptomatiskt cirkulerar bland vaccinerade i samhället och förmodligen upprepat förnyar immunförsvaret. Vaccinerade apor kan t.ex. vid återinfektion asymptomatiskt "bära på kikhostebakterien i flera veckor, vilket inte var fallet med apor som varit infekterade [på naturlig väg]"[27].

Tyvärr sprids det magiska tänkandet om vaccin som skyddande energifält även av myndigheter som Folkhälsomyndigheten och andra som borde veta bättre. Det är tyvärr för mycket sektliknande grupptänk, prestige, pengar och politik i frågan vilket gör att du som medborgare sällan får relevant och vederhäftig information. Det är mycket handviftande och pompösa ord likt en överstepräst tagen ur filmen Apocalypto, vars gudalika visdom ingen vågar ifrågasätta.

Vad är skillnaden mellan en vaccinerad och en ovaccinerad?
Det finns ingen skillnad. Det handlar bara om personen har immunitet eller inte. Det är ur medicinsk och biologisk synpunkt meningslöst att vaccinera de som redan har fått naturlig immunitet. Men det är däremot väldigt lönsamt att i onödan vaccinera dess personer. Många sköna cash… Det finns dock ett problem med vaccinerade och det är att de kan vara effektiva smittspridare, utan att själva känna sig eller tro sig vara sjuka. Vaccinerna mot kikhosta och Covid-19 är exempel på vaccin som orsakar detta problem vid naturlig återsmitta.

Blir resultatet det samma hos män, kvinnor eller barn och äldre?
Nej, det finns påtagliga skillnader mellan immunsvaret hos män, kvinnor och barn oavsett hälsostatus. Immunförsvarets förmåga är 'halverad' när man går i pension och blir bara sämre och sämre med ökande ålder[43,44]. Om det beror på biologin, livsstilen eller både och är oklart, men det innebär att vaccin fungerar bara sämre och sämre ju äldre du blir, eftersom ditt immunsystem reagerar svagare och svagare på vaccinsmittämnet. Det betyder att äldre blir smittade smittspridare, fast de tror motsatsen. Se sidan om smitta och immunitet för en översikt.

När har man mest nytta av vaccin?
Efter att ha läst ovan kan man ju undra varför man vaccinerar, men det finns samhällsekonomiska och personliga fördelar:
1. För att minska allvarliga infektioner hos barn och unga.
2. Mot sjukdomar som är mycket allvarligare i vuxen ålder än i barnaåren. Bra att bli smittad i unga år i det fallet. Och enda sättet idag är genom vaccinering i barnaåren [22].
3. Mot sjukdomar som i allvarliga fall orsakar svårbehandlade infektioner. Bra att "träna upp" immunförsvaret med mild smitta.
4. I det fall du p.g.a. underliggande sjukdomar eller åldersskröplighet (hög ”skörhet”) har dåligt immunförsvar. Bra att öka sannolikheten att du får en mild sjukdom.
5. Undernärda och sjukliga personer. T.ex. flertalet inlagda på SÄBO eller personer i fattiga länder med bristfällig hälsovård. Bra att öka sannolikheten att de får en mild sjukdom. I Sverige och de flesta västländer var det i första hand rent vatten, trygg livsmedelsförsörjning och näringsrik mat som minskade dödligheten hos barn och ökade livslängden hos vuxna. Modern sjukvård och antibiotika bidrog lite till. Vaccinen står för den sista procenten – s.a.s. grädden på moset.
6. Samhällslönsamt om arbetskraft, som annars stannat hemma för att vårda den sjuke eller för att tillfriskna, kan fortsätta arbeta.
7. Samhällslönsamt vid riktad vaccinering av riskgrupper eftersom dessa inte behöver sjukhusvårdas i samma omfattning. Särskilt om det minskar behovet av intensivvård sparar staten mycket pengar.
8. För att tjäna grova pengar på att utnyttja rädsla för sjukdom genom att sälja på onödiga massvaccineringar. (Mest lönsamt är ett vaccin som knappt fungerar och som kräver regelbunden omvaccinering, s.k. "boosters".)
9. Som voodoo och 'häxdokteri' för att få människor att känna sig säkra efter att först ha skrämt upp dem.
10. För att rädda ansiktet på myndighetsföreträdare som påstått att åtgärd x, y, z ska rädda folket, samtidigt som det är uppenbart att det epidemiska förloppet lever sitt egna liv.

När är det som mest riskabelt att vaccinera?
Mitt i en epidemi då vaccineringen innebär ett starkt evolutionärt tryck på t.ex. viruset eller bakterien att mera smittsamma former ska överleva[42]. Alltså samma problem som överanvändning av antibiotika orsakar när bakterier blir resistenta mot antibiotikan. Nej biologiska och evolutionära lagar upphör inte på nåt magiskt sätt bara för att man vaccinerar hur högt du än skriker. Ett riktigt skrämmande exempel är Mareks sjukdom hos höns [4,5,32]. Där har vaccineringen skapat en situation där supersmittsamma och dödliga varianter av GaHV-2-viruset sprids av de vaccinerade fåglarna. Så du är tvungen att vaccinera för att inte hela hönsbesättningen ska dö, vilket innebär att de superdödliga virusvarianterna utvecklas vidare. Ett riktigt moment 22!

Vi kan tyvärr i skrivande stund se oroväckande tendenser till just den utvecklingen (snabb utveckling av nya Coronavirusvarianter) i de länder som först låst in stora delar av befolkningen i sina hem eller på annat sätt hindrat naturlig spridning för att sedan tokvaccinera mitt under en vintern och vårens epidemitoppar under 2021. Sverige har klarat sig rätt bra förmodligen därför att Coronaviruset läts sprida sig fritt under 2020 (det var inte precis genom kunnigt och kompetent handlande, men resultatet blev till fördel för alla). En intressant artikel om detta av epidemiologen och förre Covid-rådgivaren Paul Alexander kan hittas här.

Spelar det någon roll var vaccinet injiceras?
Ja. Vaccin mot luftvägsinfektioner ger ett sämre skydd om de sker intramuskulärt, eftersom vissa delar av immunförsvaret kringgås [7,18,45,46]. Immunsvaret förutsätter i det fallet smitta via luftvägarna och inte via ett "sår". Det råder delade meningar om detta spelar någon roll eller ej, men forskning antyder att långvarig immunitet mot luftvägsinfektioner inte kan underhållas vid intramuskulär vaccinering. Det kan vara intressant att veta att man ofta får en kraftigare reaktion efter vaccinering om man redan har adaptiv immunitet (antikroppar). Reaktionen du får är däremot inte ett bevis på vaccinets effektivitet.

Kan immunitet mot en sjukdom påverka andra sjukdomar eller återsmitta?
Ja och nej. Det spelar ingen roll om du immuniserades på konstgjord väg eller på naturlig väg. T.ex. så användes ko-smittkoppor ursprungligen för immunisering mot smittkoppor med gott resultat. Immuniteten mot kokoppor, fungerade alltså även mot smittkoppor (s.k. korsimmunitet, se t.ex. [23]). Immunisering med hela den naturliga organismen (typ A) bör ge samma effekt som upprepad naturlig infektion. Att så att säga ”fräscha upp” immunsvaret. Är det delvaccin (typ B) finns en mindre risk att immunsvaret kan förstärkas/försvagas på ett oönskat sätt. Man har t.ex. sett att BCG-vaccinering lett till immunitet mot andra sjukdomar, medan vissa mässlingsvaccin och influensavaccin orsakat högre insjuknande och dödlighet i andra sjukdomar. Det är komplicerat och beror även på skillnader i hur immunsvaret aktiveras av de substanser som använts i vaccinet. Största problemet är att dessa effekter kan ta år att synas. [8,9,10,19,20,21,28,31,34,35,36,37]. Ett stort problem är att denna typ av studier inte är särskilt populära då de utmanar rådande pseudo-religiösa narrativ och hotar inkomster om 100-tals miljarder. Särskilt om studien påstår att ovaccinerade barn är friskare... [38,39,40,41].

Kan vaccinering innebära att en sjukdom sprids långsammare?
Oklart, mig veterligen finns inga bra undersökningar av hur effektivt sjukdomar sprids i vaccinerade grupper. Vi vet helt enkelt inte om spridning sker normalt, men ger så obetydliga symptom att de inte märks eller om spridningen begränsas. Det finns gott om gissningar, snack om flockimmunitet och tjusiga datormodeller, men hårda noggrant uppmätta data saknas. Data från kikhosta och SARS-CoV-2-vaccineringen tyder på att smitta fortsätter att spridas (se ovan och t.ex. [24]). Sannolikt beror det i dessa fall på att det är ett vaccin av typ B. Som jag påpekade ovan skyddar vaccin inte mot smitta, det vaccin gör är att stressa ditt immunförsvar under förhoppningsvis kontrollerade former. Eftersom vaccin kan kräva flera vaccineringar för att uppnå önskad immunitet, kan man snarare anta att vaccinerade riskerar sprida smitta eftersom de tror de är skyddade mot smitta och infektion. (Samma problem som med munskyddsbärare.)

Kan vaccinering innebära att en sjukdom förvärras och sprids snabbare?
Ja. Exempel från djuruppfödning, t.ex. ovan nämnda Mareks sjukdom, bevisar att så är fallet. Där har vaccineringen bidragit till att avla fram en högsmittsamt och dödligt virus (se ovan). Spridningen av Covid-19 i Taiwan (ingen Covid-19 förrän vaccineringen började), England, Israel och på Island visar också hur spridning kan underlättas och förvärras av vaccinering – förmodligen för att typ B-vaccin använts mitt i en pågående epidemi.

Kan man utrota sjukdomar med vaccin?
Vilket leder oss till frågan om sjukdomar går att utrota om tillräckligt många är immuna. Kanske. Sjukdomar som bara sprids från människa till människa, som t.ex. smittkoppor, kan sannolikt utrotas om tillräckligt många är immuna och immuniteten innebär att organismen inte lyckas använda kroppen för effektiv spridning. Riskerna med detta är att en ny och smittsammare sjukdom utvecklas, att sjukdomen ”tvingas” hitta ett annat värddjur eller att en annan sjukdom lättare kan spridas. Ett exempel på en sjukdom som verkar helt ha utrotats i naturen är människo-smittkoppor.

Har vaccineringsmetoden påverkat dödligheten hos barn?
I det följande visas hur olika faktorer påverkat livslängden i Sverige. Bilden nedan visar hur olika faktorer påverkade den årliga dödligheten mellan olika år. 1850–1900 är det främst rent vatten och näringstrygghet. 1900–1945 förmodern sjukvård. Särskilt att sjukvårdshygien nu blir rutin. 1950–1975 effekterna av antibiotika och ytterligare förbättringar av sjukvården. Slutligen visar perioden från 1975 hur transplantationer, pacemakers, och modern högteknologisk vård ytterligare förlängt livet, med visst bidrag från vaccin, trots rökning och ökningen av cancer. (Jag räknar inte med mediciner i utvecklingen eftersom medicinförgiftningar uppskattas vara den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa och USA.) Parallellt med den ökade livslängden har även sjukdomsorsakade handikapp minskat. Den största minskningen skedde mellan 1850 och 1950. För hela perioden 1850–1950 gick dödligheten i gruppen barn i åldern 0–7 ner från omkring 40% av alla årliga dödsfall till nära noll. Vaccinationsprogrammet började 1971.