Till skillnad från i Sverige är det inte helt lätta att släktforska i Italien. Grundinställningen är att allt är hemligt och att du inte har rätt att ta del av materialet. Men det finns lite enkla sätt att ändå kunna komma långt. Efter råden på hur du går tillväga räknas några viktigare begrepp upp och sedan beskrivs hur personer namnges i Italien, eftersom det är fallgrop som lätt kan leda fel. Allra sist finns en bild som visar hur arvsgången beräknas i Italien.

Italienskt släktforskningsforum med engelskspråkig grupp: Tuttogenealogia.

Innehåll
Råd på genomförande
Webb-sajter med avfotograferat material
     Bilagorna till vigselbevisen
     Militärrullorna
Att begära ut handlingar
När du är i Italien
Hur registren är uppdelade
Yrkestitlar
Adliga titlar
Ordlista
Arvsgång
Diverse sajter av intresse

Råd på genomförande
1. Det är superviktigt att intervjua gamla släktingar för att få tag på födelsedatum och födelseort resp. dödsdatum och dödsort för så många släktingar som möjligt. Det finns inga digitala register av typen Sveriges befolkning eller Sveriges dödbok i Italien. Eftersom Italien var uppdelat i flera småstater fram till 1860, är det också bra att ha koll på var i Italien orten ligger.

För information om kommunala namnändringar, klyvningar och sammanslagningar kan du se den här webbsidan "Modifiche territoriali e amministrative dei comuni d'Italia" eller de officiella sajterna: "Atlante Storico Istituzionale dell'Italia unita" för tiden 1861-2012 och "SISTAT" (eller "ELESH" för klickbara kartor mm) för nyare uppgifter.

Webb-sajter med avfotograferat material
2. När du fått reda på datum och ort kan du gå till sajten Antenati ("förfäder"). Där hittar du inskannade födelseböcker, vigselböcker och dödböcker för den Italienska folkbokföringen, den så kallade civilstaten ("Stato civile"), för i bästa fall åren 1796-1946. Materialet har många hål. Ett arkiv går tillbaks ända till 1314! Arbetet med att skanna och indexera materialet från de 136 italienska statsarkiven pågår och 63% av arkiven är klara. Delar av materialet är namnindexerat och du kan använda '%' som "wild card" för flera tecken och '_' för ett tecken.

3. När du väl hittat arkivet är det alltid en god ide att se om namnen har indexerats i ett manuellt register eftersom det hjälper dig att hitta rätt volym och löpnummer. I större städer kan antalet volymer för varje år vara rätt många och hittar man inte rätt i en volym är det bara att leta vidare i nästa. Normalt sett finns ettårsindex ("Indice annuale") och 10-årsindex ("Indice decennale").

4. Utöver "Antenati" har även mormonerna, Family Search, skannat in civilstatens folkbokföring och ibland även den kyrkliga folkbokföringen.

5. Även Ancestry har ett antal register som kompletterar ovan källor. Dessutom har Family Search, Ancestry, 23andMe, Geneanet, MyHeritage/Geni och Filae uppladdade släktträd och annan information som kan hjälpa.

Bilagorna till vigselbevisen
6. När du letar på ovannämnda sajter håll alltid utkik efter de så kallade "Allegati matrimoniali" eller "Processetti matrimoniali". Dessa kan vara rena guldgruvan. Bruden och brudgummen måste för prästen eller borgmästaren (eller den av borgmästaren utsedda tjänstemannen) bevisa vem de var och att det inte fanns något hinder för vigseln innan de kunde vigas. Dessa handlingar innehöll kopior av födelseakten, eventuella dödsbevis för föräldrarna, militärtjänst, fattigdomsbevis, lysningarna i respektive hemort och eventuella andra nödvändiga handlingar.

Militärrullorna
7. Även militärrullorna kan vara till hjälp för att hitta föräldrar, datum och födelseort. Haken är att man måste veta var personen bodde på 17-årsdagen för att hitta rätt militärdistrikts arkiv. Dessa register har ofta bra index som är till hjälp för att hitta rätt inskrivningskort. Äldre militärrullor (fram till 1924/25, födelseår 1907) förvaras normalt i statsarkiven och flera arkiv har digitaliserat dessa. I normalfallet ska det finnas ett alfabetisk index ("Rubriche dei ruoli matricolari") som leder vidare till "översikter" ("Ruoli matricolari") och till den kompletta akten ("Fogli matricolari" om det handlar om manskap/meniga, underbefäl och underofficerare och "Stato di servizio" om det handlar om officerare). 

Nyare rullor för födda 1908, d.v.s. rullor för 1925/26 och framåt, förvaras hos det lokala militära dokumentationskontoret ("Ufficio documentale", "Udoc", tidigare kallat "Centro documentale", "CeDoc"). En förteckning över kontoren finns här.

Fallna i 2a världskriget kan hittas i databasen "Onorcaduti". Den militära utredningen rörande fallna militärer kan begäras från generalkommissariatet för hedrandet av de fallna ("Ufficio Statistica e Albo d’Oro del Commissariato Generale per le Onoranze ai Caduti"). Dekorerade militärer kan hittas i databasen "Nastro azzurro".

Att begära ut handlingar
8. Även om det kan synas som en god idé att begära ut kopior av folkbokföringshandlingar via mail eller brev, så är det rena lotteriet i Italien. Räkna inte med att få svar även om handlingarna är äldre än 70 år. Och får du svar kan det dröja månader. Ju flera/bättre uppgifter du har desto större chans för ett svar. Kravet är nästan alltid att du måste ha tillstånd av personen du begär ut handlingar om, vilket kan vara knepigt om personen är avliden... Den handling som dock kan vara värd att försöka få ut är den historiska familjesammansättningen ("Stato di famiglia storico"). I den räknas barn och föräldrar upp för vald tidpunkt. Statsarkiven är som regel pålitligare än den kommunala folkbokföringen.

Det kan fungera bättre att skriva till borgmästaren i små kommuner med kopia för kännedom till chefen för den lokala folkbokföringen än att kontakta folkbokföringen via e-post-adressen på kommunhemsidan. Du kan även chansa och be om en historisk-genealogisk efterforskning (kostar pengar) som utgår från en person som du har exakta uppgifter för. Har du tur och dels att den historiska släkten har bott i kommunen, dels att kommunen är villig att göra detta, kan du få ett riktigt bra underlag. Det är en god idé att vara tydlig med att du är en släkting och att det gäller handlingar äldre än 70 år.

När du nått så här långt kan det kanske vara ide att åka till Italien för forskning på plats. Om du tänker kombinera med en semesterresa kan det vara ide att först fokusera på kyrkogårdar.

När du är i Italien
9. Större kyrkogården har ofta ett litet kontor där man kan få uppgift om eventuell grav, gravsatta och vilka som äger gravbrevet ("Atto di concessione cimiteriale"). Dessutom är ofta gravar från 1900-talet och framåt prydda av ett glaserat foto av den döde.

10. Nästa steg blir att besöka statsarkiven ("Archivio di stato") för att undersöka om de har mera material. T.ex. kopior av folkbokföringen och folkräkningar. Folkräkningar kan ibland även hittas i de kommunala arkiven. Öppettiderna är ofta begränsade och ofta krävs ett dagtillstånd. Medtag alltid ID-handling eller pass då identitetshandling ofta efterfrågas. Ibland kan du behöva besöka arkivet ena dagen för att beställa fram materialet och andra dagen för att ta del av det.

Intressanta handlingar är "fondo notarile" och "atti notarili" (arv, köp etc), "fondo arti e mestiere" (register över yrkesverksamma) och "fondo giustizia" (domböcker).

11. Ett alternativ till statsarkiven är att besöka församlings- och kommunala arkiv eller kommunkontoret. Det finns dock cirka 7900 kommuner i Italien. Därför är det viktigt att ha koll på rätt kommun. Antalet har varit ungefär detsamma sedan enandet. 93% av kommunerna har 20000 eller färre invånare. 70% färre än 5000. Här blir det genast svårt eftersom det i princip beror på den enskilde tjänstemannens välvilja om du får tillgång. Här kan dock en liten anekdot om din släkting eller bara det faktum att du har förfäder från orten hjälpa. Ibland måste du ange ett skäl och då räcker det med att ange att du t.ex. håller på att ta fram bakgrundsmaterial till en uppsats du planerar att skriva. I vissa fall kan du behöva en sponsor.

Notera att folkbokföringen ("stato civile") är förvarad hos den kommunala folkbokföringsbyrån ("anagrafe") och inte i det kommunala arkivet. Är kommunen liten kan du, om du har stor tur, få fotografera av den folkbokföring du är intresserad av, annars är det kopior utfärdade av en tjänsteman som gäller. Ofta krävs det att du kan bevisa att du är släkt med omfrågad person. Det du vill ha är en s.k. fullständig avskrift ("copia integrale")—numera ofta en fotostatkopia av originalhandlingen. Om du föredrar en maskinell registerutskrift be om en sammanfattad avskrift ("estratto per riassunto"). 

De handlingar som du har störst nytta av är "Scheda anagrafica" ("folkboföringskortet"), som innehåller allt om en enskild person, och "Foglio di famiglia" ("familjebeviset") med all information om familjemedlemmarna. Som ett kuriosum kan nämnas att om du hade en författare i släkten så kan du prova att surfa till ICCU och se om de har tryck, manuskript och/eller bibliografiska uppgifter. Det går också bra att kontakta dem.

12. Äldre församlingsarkiv är även förvarade i stiftsarkivet ("Archivio diocesano"). Dessa är ofta öppna för allmänheten. Observera att kyrkböcker före 1800-talet är på latin. 1800-talets första halva kan vara lite blandad mellan latin och riks-italienska.

Yrkestitlar
Här blir det lite lurigt, eftersom man till skillnad från i Sverige även anger social ställning. Så de som har tillräckligt med pengar är ofta angivna som "possidente" (person som äger något), "agiato" (ungefär "har det bekvämt") eller "civile" (alternativ till "agiato" för att precisera att personen inte är av adlig börd) istället för yrket, men ibland av både och. Hustrur brukar anges som "casalinga", "domestica", "attendente in casa" eller "donna di casa" (alla betyder hemmafru) om de inte utför något arbete utanför hemmet. Hantverkare brukar anges som "artista". Bönder är "contadino" och "villico".

Namnet på de som har akademisk examen kan föregås av "Dottore" (doktor)—de är alltså inte läkare. Andra titlar som markerar högre social ställning är "Don"/"Donna" och "Cavaliere". Manliga lärare kan anges som "Professore". 

Adliga titlar (i fallande rangordning)
Re = kung, härskare
Principe ereditario = arvfurste
Principe (reale) = prins av kungahuset
Principe assistente al Soglio pontificio = högst rankade påvliga adelsmannen
Principe (romano, napoletano) = högsta titel i påvestaten och neapolitanska kungadömet
Duca = hertig
Marchese di baldacchino = påvlig markis med högre rang än vanlig markis
Marchese = markis/markgreve
Conte = greve
Visconte = vicomte
Barone = baron/friherre
Nobile = obetitlad adel, adelsman
Observera att adelsmän som är statsöverhuvuden anses stå högre i rang än icke-kungliga prinsar som ej är statsöverhuvuden.

Principe del Sacro Romano Impero (S.R.I.) = furste av tysk-romerska riket. I tillägg till ovan fanns det ett antal riksomedelbara suveräner till tyskromerska kejsaren. Dessa kunde alla, i tillägg till sin adliga eller kyrkliga titel, titulera sig furste av tysk-romerska riket (reichsfürst) eller kort och gott "principe". Ursprungligen var dessa ofta statsöverhuvuden över små områden, som med tiden kom att uppgå i omkringliggande större stater.

Hur registren är uppdelade
Observera att nedan är grunduppdelningen, i större kommuner kan flera delar ("parte") och delserier ("serie") förekomma. Dessutom kan böckerna vara uppdelade på flera folkbokföringskontor ("ufficio") i större städer. I alla delar kan det förekomma marginalanteckningar. vanligast är att födelseboken har en notering om vigsel eller död.

Vigselboken
Del 1: vigslar som en folkbokföringstjänsteman eller borgmästaren utfört i kommunhuset.
Del 2A: vigslar som utförts av andra vigselförrättare än de i del 1, men inom samma kommun.
Del 2B: vigslar som utförts av andra vigselförrättare än de i del 1, men i annan kommun.
Del 2C: vigslar som en folkbokföringstjänsteman eller borgmästaren utfört på annan plats än kommunhuset, "nödvigslar" (när endera part står inför döden), vigslar där någon av parterna inte kunna infinna sig och fullmaktshavare inträtt, utrikes vigslar och slutligen vigslar som inte uppfyller något av föregående.

Dödboken
Del 1: dödsbesked som framförts direkt till en folkbokföringstjänsteman eller borgmästaren i kommunen.
Del 2A: som i del 1, men dödsfall som inträffat på annan plats än den ordinarie bostaden.
Del 2B: dödsfall som framförts via avisering på annat sätt.
Del 2C: dödsfall som inträffat utomlands, under båtresa, p.g.a. av krigshandling och slutligen de dödsfall som inte uppfyller något av föregående.

Födelseboken
Del 1A: de flesta födslar.
Del 1B: födslar som meddelas senare än 10 dagar efter födseln.
Del 2A: födslar som skett utanför kommunen.
Del 2B: utrikes födslar, adoptioner, hittebarn, faderskapserkännanden och motsatsen, ändringar av efternamn och födslar som inte passar in i föregående.

Något om "årgångarna" för den civila folkbokföringen
Före 1805: huvudsakligen kyrkböcker, även om vissa kommuner begärde kopior.
1806-1815: den Napoleonska folkbokföringen (Stato Civile Napoleonico).
1816-1860 (vissa områden till 1865): restaurationsperiodens folkbokföring (Stato Civile della Restaurazione).
Efter 1860 (vissa områden efter 1865): italienska enhetsstatens folkbokföring (Stato Civile unitario).

Ordlista
Allegati = bilagor.
Allegati matrimoniali = bilagorna till vigselakten, kan ge mycket information.
Atto di battesimo = dopbevis.
Atto di cittadinanza = bevis om medborgarskap eller avsägelse av medborgarskap.
Atto di cresima = konfirmationslängd (i kyrkoarkiven).
Atto di nascita = födelsebevis. Se nedan om födelseboken.
Atti notarili/fondo notarile = juridiska handlingar upprättade av notarie (oftast gåvor, köp och försäljningar, i statsarkiven)
Atto di pubblicazioni/notificazioni = lysningshandlingar. Kan ge mycket information om berörda personer.
Battesimo/battesimi = dop.
Cognome = efternamn.
Foglio di famiglia = all uppgifter om familjen, adresser, yrke, inflyttning, dödsfall m.m.
Lustro/lustri = 5 år. Kan hittas på gravar.
Matrimonio/Matrimoni = vigsel/vigslar.
Morto/morti = död/döda.
Nome = förnamn.
Processetti matrimoniali = bilagorna till vigselakten, kan ge mycket information.
Quondam (vanligen förkortat q) = den avlidne. Kan hittas på gravar och i folkbokföringen. Syftar vanligen på förälder.
Scheda anagrafica = alla uppgifter om personen (enbart om levande).
Sepolture = begravningar.
Stato delle anime (ungefär "själarnas förhållanden") = uppgifter om hushållet påminnande den i husförhörslängderna. Enbart kyrkoarkiv.
Stato di famiglia och Stato di famiglia storico = hushållets sammansättning vid en viss tidpunkt. Användbart om det finns.

Arvsgång

Arvsgång i Italien

Diverse sajter av intresse
Augusto: databas med inskannade Gazetta Ufficiale (italiensk motsvarighet till Post- och inrikes tidningar) från 1860-1946. Tyvärr är innehållet inte indexerat, så vill man ha en sökbar version måste man ladda ner alla exemplar och indexera själv... (Efter 1946 här.)
BiASA: arkiv med digitaliserade italienska tidskrifter. (Särskilt Illustrazione Italiana är läsvärd för en inblick i samhället.)
CISEI (International Center for Studies on Italian Emigration): sökbara databaser över emigranter till främst Nord- och Sydamerika.
Cognomix: söka på efternamn, få historik kring namn och se i vilka regioner och kommuner de är vanliga.
Internet culturale: italienska bibliotekens digitala samlingar m.m.
Italgen: amerikansk sajt med forum, tips och artiklar om släktforskning i Italien.
Italian geneaology online: rörig amerikansk sajt, men med en hel del länkar av intresse.
Italien på Rötter: Sveriges släktforskarförbunds wiki-sida om Italien.

Eftersom många italienare utvandrade till Frankrike kan även följande franska sajter vara intressanta
Naturaliseringar: digitaliserade naturaliseringsbeslut i franska statsarkivet.
Avlidna från 1970: sökbart register över utfärdade dödsbevis.
Databasförteckning: länkar till sökbara databaser.
FranceGenWeb: sökbara databaser.
French genealogy blog: länkar till regionarkiv (i vänsterspalten).
GeneaBank: sökbara databaser.
ID-handlingar: artikel om hur man kan hitta ID-handlingar utfärdade till immigranter. Fördjupning här.

(Artikel upprättad 2021-05-16. Senast uppdaterad 2021-09-09)

The site was made with Mobirise