När du släktforskar stöter du ibland på år då antalet personer som dött är fler än vanligt. Du kanske undrar om det är krig, svält eller någon epidemi som inträffat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom lokala skillnader kunde vara rätt stora innan järnvägarna bringade de olika landsändarna av Sverige närmare varandra. Ett område kunde ha svält eller epidemi, medan ett annat några tiotals mil bort kunde vara helt opåverkat. På den här sajten kommer jag försöka samla ihop den information som finns om de epidemier och svälter som drabbat Sverige.

Men vad är en epidemi? Detta är inte helt lätt att avgöra, särskilt som begreppet både används för infektionssjukdomar och välfärdssjukdomar. Här på sajten kommer ordet bara att användas för att beskriva virus- eller bakterieinfektioner som tillfälligt eller säsongsmässigt drabbar en grupp människor. Om epidemin är lokal (geografiskt, socialgrupp eller åldersgrupp) brukar man säga endemi. Om den däremot sprids från land till land och drabbar många människor brukar man säga pandemi.

Hur vet jag om en epidemi kanske inträffat? Genom att använda mig av historiska källor och statistik. Statistiken kan bestå av allt från prästens anteckning om dödsorsak, dödlighetssiffror eller provinsialläkarrapporter. Men även antal begravningar och uppgifter om ödeshemman kan ge en fingervisning. I modern tid går det även att uppskatta ur sjukhusinläggningar. Ett varningens ord dock! Ju färre personer som bor i socknen eller församlingen, desto större risk att det du ser bara är slumpmässiga men naturliga variationer i dödligheten som inte har någon koppling till krig, svält eller epidemi. Så skriftliga källor är mer eller mindre nödvändiga för att avgöra orsaken på den lokala nivån.

Ett sätt att bilda sig en uppfattning är att börja med statistik på riksnivå. Om du t.ex. misstänker en epidemi ett visst år och mortaliteten för det året har en topp i hela riket är sannolikheten hög att samma epidemi även förekommit lokalt. Nästa användbara steg är mortalitet på länsnivå. På länsnivå kan du se om lokala epidemier förekommit eller hur en riksomspännande epidemi spridit sig från län till län.

Bilden nedan visar hur dödligheten varierat från 1630-2020 i Sverige (inom dagens gränser). I modern tid är det en knappt synlig smal rand. Sedan 1940 har den årliga mortaliteten pendlat kring 1,02 +/- 0,05% (stdav 0,06) av befolkningen. Sannolikt ligger vi nära det minsta antal per år som biologiskt är möjligt. Även 2020/21 års "Wuhaninfluensa" ("Corona") är helt inom den normala årliga variationen, trots den hysteriska skrämselpropaganda som sköljt över oss. Färre dog under helåret 2020 än under den icke-existerande svininfluensaepidemin vintern 2009. Detta kan jämföras med den 2-3 gånger högre normaldödligheten i äldre tider. Åren 1630-1800 pendlar den årliga dödligheten runt 2,52 +/- 0,53% (stdavv 0,82), men med tillfälliga årliga överdödlighetstoppar på upp till 8-9% av befolkningen. Uppgifterna är från Palm och SCB. (Öppna bilden i en egen flik för en mera detaljerad bild.)

Sveriges befolkning 1630-2020 procent levande avlidna per år

Created with Mobirise - Find out