Vad är sjukdom? Sjukdom kan enklast beskrivas som en situation då din kropp inte fungerar på det sätt som anses ligga inom ett förväntat normalspann. D.v.s. trötthet är t.ex. inte en sjukdom, men om du somnar okontrollerat och oväntat eller om din trötthet inte går att koppla till sömnbrist så kan det bero på underliggande sjukdom. Men vad orsakar i så fall sjukdom?

Grovt kan du dela in sjukdomar i följande grupper:
● Endogent orsakade sjukdomar. I detta fall är det förhållanden i din kropp som leder till sjukdom: såsom genetiska defekter, störningar i din neurala aktivitet eller avvikelser i din mikrobiom (de bakterier, virus, svampar och djur som lever i och på din kropp).
● Exogent orsakade sjukdomar. Detta är t.ex. smittor från virus och bakterier från miljön utanför din kropp, förgiftningar, medicinering och olyckor.

Ofta, undantaget trafikolyckor o.dyl., är dock sambanden mellan dessa orsaker komplicerade. Till exempel beror sjukdomsförloppet vid en infektion både av dosen infektionsämne och hur bra din kropp är på att bekämpa infektionen. Faktum är att en vanlig orsak till allvarlig sjukdom är att ditt immunsystem spårar ur och överreagerar och alltså inte de direkta skadorna från viruset eller bakterien. När orsaken till sjukdom inte är känd benämns sjukdomen som idiopatisk.

Men vad kan betraktas som allvarlig sjukdom? På det individuella planet är givetvis en sjukdom som leder till död, påtagliga begränsningar av vardagslivet och flera års förkortat liv givetvis allvarlig. Vi kanske tror att infektionssjukdomar är ett problem i sammanhanget, men faktum är att välfärdssjukdomar och livsstilssjukdomar som diabetes, demens, cancer, stroke/infarkt, KOL m.m. är ett betydligt större problem. På det samhälleliga planet handlar det däremot om en kostnadskalkyl – även om det talas tyst om det. En sjukdom som drabbar få eller väldigt sent i livet, även om 9 av 10 dör, är inte ett större problem. En sjukdom som smittar många är inte heller allvarlig om antalet som kräver sjukhusvård (särskilt intensivvård är dyrt) är få. För samhället är däremot sjukdomar som hindrar unga och arbetsföra att arbeta dyrt, vilket gör metoder att minska sjukdomen i dessa grupper attraktiva.

I vårt moderna samhälle, där de flesta inte möter döden annat än när väldigt gamla dör, är ovanan och rädslan inför döden stor, vilket dock ökar acceptansen för samhällsekonomiskt osunda åtgärder. Vilket t.ex. tydligt har synts i reaktionerna av rädsla och ilska på Covid-19, och i hur lätt denna rädsla manipulerats av politiska skäl och för läkemedelsindustrins vinstmaximering [1,2].

När en infektionssjukdom, d.v.s. smitta av virus, bakterier, svampar och parasiter, drabbar flera samtidigt brukar man kalla det epidemi. I vardagligt tal brukar man mena influensa, kolera, salmonella och liknande, men inom medicinen används även begreppet för välfärdssjukdomar. Diskussionen i det följande är huvudsakligen fokuserad på infektionssjukdomar orsakade av virus och bakterier. Jag börjar med att beskriva sjukdom och tillfrisknande, för att sedan kort beskriva hur immunitet fungerar. Texten avslutas med att beskriva flockimmunitet.

Sjukdom
Hur blir jag sjuk?
För att smitta ska kunna leda till sjukdom måste smittämnet bryta igenom ditt immunförsvar. Du blir sjuk när smittämnet kräver att ditt immunförsvar går på högvarv och/eller om sjukdomen bryter ner din kropp (en parasit som lever på att äta din kropp är t.ex. en påtaglig påverkan…). I normalfallet tar sig smittämnet inte igenom de första försvarslinjerna, som är huden och slemhinnor, samt, vilket ofta glöms bort i sammanhanget, de mikroorganismer som lever på dessa. Infektioner är sällsynta hos unga friska personer som äter bra.

Hur vet jag att jag är sjuk?
För detta krävs objektiva rekvisit (symptom) såsom avvikande blodvärden, förkylning, feber, inflammation, sjukdomsbeteende [5, 24] och andra fysiska fynd. Ett test för förekomsten av genetiskt material (PCR-test, nukleinsyratest) i avsaknad av symptom bevisar inte sjukdom, utan bara förekomst av material. Ett test av förekomsten av antikroppar eller t.ex. T-celler i avsaknad av symptom bevisar inte heller sjukdom, utan även att du antingen redan är immun eller har tillfrisknat. (Dessutom bör man utesluta andra möjliga sjukdomar. Särskilt under influensasäsongen borde förekomsten av andra virus som orsakar snarlika symptomen uteslutas. Det räcker inte att t.ex. som i början av "Wuhaninfluensan" enbart testa för ett virus.)

Vad händer under sjukdomen (den akuta fasen)?
Enkelt sammanfattat så kommer immunförsvaret (lite förenklat förklarat) att upprepat “gasa” och “bromsa” till dess sjukdomen kämpats ned. Det är inte bra med ett överaktivt eller underaktivt immunförsvar. Fastnar immunförsvaret på gaspedalen riskerar du på sikt kroniska autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatism och narkolepsi), allergier, astma och vissa former av eksem, men även att ditt immunförsvar under en pågående infektion angriper din kropp och dödar dig (sepsis). Är det däremot underaktivt riskerar du kroniska sjukdomar som t.ex. cancer och kroniska infektioner.

Varför blir jag trött och tappar aptiten m.m.?
Trött och slö ("sjukdomsbeteende") blir du därför att ett välfungerande immunförsvar inkl. feber drar väldigt väldigt mycket energi. Energi som måste tas från övriga kroppsfunktioner. Man har i olika studier sett hur den totala energiåtgången (TEE) minskar samtidigt som energiåtgången för den basala metabolismen (BMR) ökar under pågående infektion. Upp till 60% av det dagliga energibehovet kan behövas av immunförsvaret under pågående akut infektion, vilket är orsaken till tröttheten. Alla onödiga kroppsfunktioner sätts på sparlåga! (Vilket är en orsak till varför äldre undernärda på SÄBO har svårt att hantera infektioner.) Har man otur kan trötthet m.m. bestå efter infektionen p.g.a. kvarvarande inflammation eller autoimmunitet som triggats av infektionen (t.ex. "post-Covid" och "Post-viralt syndrom").

Aptiten tappar du eftersom matsmältningen drar energi som bättre behövs för att kämpa ner den akuta infektionen, men också för att det du äter under en pågående infektion både kan snabba på läkandet respektive förvärra sjukdomen. I möss verkar t.ex. ett ökat intag av glukos läka ut virusinfektioner snabbare, medan glukosrestriktion kan vara dödlig. Hade mössen däremot en bakterieinfektion så ledde en ökad användning av ketoner genom fasta till att bakterieinfektioner läkte snabbare, medan ketonrestriktion kunde vara dödlig. Med andra ord kanske bättre att äta mindre överlag, och hoppas att kroppens energireserver räcker till, än att äta fel! [6,7]

Tillfrisknandet
Förutsatt att allt fungerar som det ska kommer din kropp att kämpa ner orsaken och reparera eventuella skador. Men ibland kan besvär kvarstå kroniskt av medicinska skäl (t.ex. postviralt syndrom eller post-infektiöst Guillain-Barré-syndrom) eller av orsaker som kan sökas i underliggande personlighet. T.ex. kan personer med katastroferande personlighetsdrag uppleva besvären som starkare, mera omfattande och mera långvariga än vad de faktiskt är.

I normalfallet kommer din kropp efter genomgången infektion också att ha ett immunsvar som är bättre trimmat och snabbare, med mindre inflammation och sjukdomsupplevelse nästa gång en liknande infektion drabbar dig. Och inte bara det! Du kommer även att få ett bättre försvar mot snarlika organismer. Detta är t.ex. orsaken till att så få drabbas allvarligt av förkylningsvirus som influensa- och coronavirus. Så för att minimera framtida sjukdomsrisk är det paradoxalt nog viktigt att ha upprepade, men helst milda, infektioner som håller immunförsvaret tränat. I varje fall för vissa sjukdomar.

Varför blev jag sjuk och varför blir vissa sjuka lättare/oftare än andra?
För att någon eller några av dess faktorer [14, 27, 28] avviker från normalt:
1. Dina genetiska förutsättningar
2. Din näringsstatus. Om du äter för lite (se 3 nedan) eller sådant som inte är till stöd för kroppens immunförsvar och reparationsmekanismer.[11]
3. Kroppens energidepåer vid sjukdomens start. Immunförsvaret kostar mycket energi, vilket är orsaken till att du blir trött om det måste gå på högvarv. Energibehovet kan öka med 20-60%.[12] Hos äldre har man sett ett samband mellan förvärrat sjukdomsförlopp och nedsatt metabolisk aktivitet ("låga energidepåer")[13].
4. För kall eller varm miljö, eftersom det krävs energi att hålla rätt kroppstemperatur m.m. Energi som annars hade kunna gå till att bekämpa infektioner. Särskilt kyla har ett samband med förhöjd dödlighet.
5. Ej utläkta skador från annan sjukdom. T.ex. diabetes[9], pågående cancerbehandling och bortopererade organ, men även sjukdomar som du inte vet du har.
6. Sociala faktorer som t.ex. fel sorts stress, stillasittande eller överdriven träning, sömnbrist, missbruk o.s.v.
7. Miljöfaktorer i form av de mediciner, miljögifter och toxiska substanser som du kommit i kontakt med. Läkemedelsorsakade problem ligger bakom cirka 10% av sjukhusinläggningarna i gruppen 75 år och äldre.
8. Miljöfaktorer i form av belastning från organismer som t.ex. bakterier, virus, pollen, svampsporer, parasiter etc.
9. Brist på D-vitamin. Halter under 50 ng/ml (<125 nmol) i serum ökar påtagligt infektionsrisken. Detta är något som särskilt noterats vid sepsis [19, 20, 21] och i samband med sjukhusinfektioner[22]. Särskilt viktigt är det för ett normalt T-cell-svar [31]
10. Kolesterolhalten. Kolesterol are en viktig komponent i immunförsvaret. Höga kolesterolhalter verkar vara associerade med längre överlevnad hos äldre [15, 16, 17, 18].)
11. Ålder. Rent krasst: ”slitaget” som din kropp utsatts för under livet.
12. Obalanser i din mikrobiom (beror på diet, överdriven hygien etc etc).
13. Autoimmuna sjukdomar riktade mot delar av immunförsvaret (se t.ex. [4]).
14. Överdriven fysisk aktivitet.[25]
Alla faktorer påverkar varandra i ett mycket komplicerat samspel, olika från individ till individ, som påverkar risken för sjukdom och förmågan att tillfriskna [8]. De få undantagen med en dominerande huvudorsak är förgiftningar, olyckor och vissa genetiska sjukdomar.

Skörhetsmåttet
Inom sjukvården används måttet "skörhet" för att sammanfatta hälsostatus (d.v.s. summan av alla ovan uppräknade faktorer) för personer 65 år och äldre. Personer med en skörhet över på 5 och högre har i genomsnitt en förväntad livslängd på 2-3 år. Skörhet 5 innebär att personen har svårt med det dagliga (sannolikt stort hemtjänstbehov). Skörhet 7-9 att du sannolikt är intagen på sjukhus eller SÄBO. Personer med skörhet på 7-8 har i genomsnitt 6-12 månader kvar i livet och de med 9 (maxvärdet) mindre än 6 månader[3].

Immunitet
Kroppens försvar mot sjukdom—immunsystemet
För ett friskt liv är ett väl fungerande immunförsvar viktigt. Immunförsvarets förmåga beror ovan uppräknade förutsättningar, men även på den mycket viktiga mognaden och utvecklingen under den tidiga barndomen. För att immunförsvaret ska utvecklas normalt och förbli normalt krävs dessutom exponering mot sjukdomsframkallande orsaker, s.k. patogener. Med tanke på hur svårt det är att bli sjuk, trots att uppskattningsvis runt 400 miljarder virus, bakterier, svampar etc bor i och på din kropp och att du dagligen andas in miljoner mikroorganismer (virus, bakterier, små djur, svampar, pollen) och dessutom får i dig tiotals miljoner bakterier, virus etc varje gång du dricker ett glas vatten, så är det rätt uppenbart att immunförsvaret är väldigt effektivt hos de flesta. (Eller man borde snarare säga att sätten att samleva mellan alla dessa organismer och din kropp är till fördel för alla parter.)

Hur skyddar då immunförsvaret dig?
Det skyddar genom att sätta upp flera hinder mot mikroorganismer som försöker smitta dig. Dessa är i ungefärlig ”hinderordning”:
1. Mikroorganismer på utsidan av hud och slemhinnor (mukosa) i mun, ögon, näsa, lungor, mage, tarmar och könsorgan.
2. Kemikalier t.ex. , sebum (”fettet” på huden), magsyra, tårvätska, saliv.
3. Fysisk-mekaniska hinder. Huvudsakligen flimmerhår, huden och slemhinnor, men även att spotta, hosta, nysa, harkla och snora.
4. Icke-specifika reaktioner från det innata immunförsvaret (främst fagocyter, NK-celler, komplementsystemet, men även sådant som 'iron sequestration').
5. Feber [10,34] 
6. Specifika reaktioner från det adaptiva immunförsvaret
    a. Cellulär immunitet (t.ex. T-celler och B-celler).
    b. Humoral immunitet, d.v.s. antikroppar. Att det är mycket snack om antikroppar beror på att de är lätta att mäta. De kan enklast beskrivas som städpatrullen som städare upp efter innata och cellulära immunförsvarets krig mot virus och bakterier o.s.v. 

Punkt 4-6 kan ge upphov till akut systemisk och/eller lokal inflammation (alltså värme, svullnad, rodnad, smärta) och s.k. sickness behaviour (”sjukdomsbeteende”). Sistnämnda är den trötthet, bristande aptit och sexlust, samt allmänna önskan att få vara ifred som man kan känna vid sjukdom. Sjukdomsbeteendet och de inflammatoriska effekterna kan av olika skäl kvarstå efter den akuta fasen (postviralt syndrom eller med ett nytt ord ”post-Covid”). Hos båda könen förändras immunsystemet med åldern. Män tenderar att ha ett 'överreaktivt' immunförsvar och får med åldern särskilt ett allt sämre försvar jämfört med kvinnor. Kvinnor tenderar att behålla ett bra immunförsvar längre än män. T.ex. så har de mindre risk för sepsis, men ”priset” för det skyddet är sannolikt högre förekomst av auto-immuna åkommor. Särskilt det adaptiva immunförsvaret förblir bra för kvinnor[23]. En infektion hos en havande kvinna påverkar också fostret (allt mamman gör och äter påverkar egentligen fostret). Påverkan kan vara negativ under akut infektion, men kan också innebära att fostret får del av mammans immunförsvar.[29]

Ännu större skillnader kan ses hos barn, vilket är orsaken till att de ofta drabbas milt av smittsamma sjukdomare, men desto värre av diarresjukdomar (som orsakar svält och uttorkning). Jag rekommenderar dessa två artiklar i Nature för konkreta exempel på de skillnader som finns [32,33].

Hur länge varar immuniteten?
För mässling och påssjuka uppskattas immuniteten efter naturlig smitta vara oförändrad i minst 200 år [30] (d.v.s. du är immun i hela ditt liv förutsatt viruset inte ändrar sig mycket). Medan immunitet från smitta genom sub-unit vaccin (typ B, se vaccinartikeln) kan vara så kortvarig som några få veckor till några få år. Lite förenklat kan det beskrivas som att smitta av hela organismen erbjuder immunsystemet ett helt smörgåsbord av 'ämnen' att bygga ett skydd mot. Oavsett om angreppet kommer från laxen, Janssons, köttbullen, västerbottenosten, löksillen, snapsen etc. så har immunförsvaret lärt sig att känna igen alla dessa och du får ett brett och omfattande skydd. Om du däremot smittas av en enda liten del, vilket bara kan ske genom vaccinering — angreppet kommer bara från en liten köttbulle — och immunförsvaret, som bara har tränat mot köttbullen, blir då helt överrumplat när ett helt smörgåsbord kommer farande och gör dig sjuk igen. Tänk dig att du vill bli Zlatan: då räcker det inte att bara träna inkast. Och eftersom du i princip bara tränat det humorala försvaret (eftersom injektionen sker i armmuskeln) så blir överraskningen än större om smörgåsbordet är en influensa eller corona. Och när det gäller influensa och corona så kommer varje år ett lite annorlunda smörgåsbord farande. Men tur är det, eftersom du bygger upp ditt immunsvars alla delar oavsett om du inte redan var immun innan du vaccinerades med ett bristfälligt 'köttbulle'-vaccin eller ej.

Smittsamhet, flockimmunitet och steriliserande immunitet
Generellt sett finns fyra smittvägar: genom luften (utandade partiklar, hosta, nysningar), genom närkontakt (hud, blod, avföring), genom förorenade föremål (från mat, avföring, hosta, blod o.dyl.) och genom värddjur (t.ex. loppor, löss, insekter). Det är lättare att hålla god hygien (vatten kan kokas, mat kan hettas upp) och undvika närkontakt än att sluta andas... I västvärlden är idag sjukdomar som sprids av vatten och förorenade ytor (t.ex. kolera, dysenteri, parasiter) ovanliga. Även sjukdomar burna av löss, loppor och myggor är ovanliga. Men luftburna sjukdomar såsom influensa och andra respiratoriska virus (t.ex. kikhosta, RS-virus, Coronavirus) är lika vanliga som förr i tiden.

Hur smittsam du är beror på hur snabbt viruset eller bakterien lyckas föröka sig i dig och hur länge din kropp kan användas som en fabrik för nya virus eller bakterier. Hur smittsam du är har ingen direkt koppling till hur sjuk du känner dig. Du kan känna dig frisk och ändå smitta. Din vaccineringsstatus är lika ointressant, eftersom det är ditt immunförsvar som avgör hur smittsam du är. Detta innebär att du kan:
1. Smitta mycket på kort tid.
2. Smitta mycket under lång tid.
3. Smitta lite men under lång tid.
4. Smitta lite under kort tid.

'Flockimmunitet' innebär att väldigt många människor smittar lite tack vare att deras immunförsvar snabbt kämpar ner infektionen. Sjukdomen får därför svårt att sprida sig. Dessa personer är även mer eller mindre "asymptomatiska".

'Steriliserande immunitet' innebär att ditt immunförsvar snabbt kämpar ner infektionen och att du därför smittar lite under kort tid. Du hinner helt enkelt inte att bli en supereffektiv virus- eller bakteriefabrik. Det är med andra ord väldigt svårt att uppnå 'flockimmunitet' för sjukdomar som inte ger 'steriliserande immunitet'.

Asymptomatiska personer
Om vi med "asymptomatisk" menar en person som inte är medveten om sin sjukdom (ett exempel är diabetes), så är detta ett rätt vanligt fenomen. Vid epidemier är detta inte ett problem om personen smittar lite och under kort tid. Det största problemet är i detta fall vaccinerade, eftersom dessa personer inte tror de kan smitta, samtidigt som de kan smitta mycket på kort tid (se är t.ex. fallet efter vaccinering mot kikhosta, Covid-19 och Mareks sjukdom). 

Publicerad 25/9 2021.

Sveriges befolkning 1630-2020 procent levande avlidna per år

Referenser
För en populärvetenskaplig översikt om immunförsvaret kan du läsa "Immunförsvaret och viruset: att förstå coronapandemin" av Henrik Brändén (2021). Ett alternativ till boken är Oregon State University's översikter: intro resp. fördjupning.
Chaplin DD. Overview of the immune response. J Allergy Clin Immunol. 2010;125(2 Suppl 2):S3-S23.
Nicholson LB. The immune system. Essays Biochem. 2016;60(3):275-301.
[1] Michael Hviid Jacobsen M & Petersen A. The Return of Death in Times of Uncertainty—A Sketchy Diagnosis of Death in the Contemporary ‘Corona Crisis’. Soc. Sci. 2020, 9(8), 131.
[2] Hunter P. The role of fear in modern societies. EMBO Reports (2021) 22:e52157.
[3] Ekdahl AW et al. Skörhetsbegreppet viktigt för att förstå den äldre patientens behov. Läkartidningen 21-22/2020,117:F3HE.
[4] Bastard P. Autoantibodies neutralizing type I IFNs are present in ~4% of uninfected individuals over 70 years old and account for ~20% of COVID-19 deaths. Sci Immunol 2021, 6(62):eabl4340.
[5] Lodin K. Inflammation and subjective health: the role of sickness behaviour. Doctoral thesis. Karolinska Institute, Stockholm 2018.
[6] Wang A et al. Opposing Effects of Fasting Metabolism on Tissue Tolerance in Bacterial and Viral Inflammation. Cell. 2016;166(6):1512–25.
[7] Graef FA et al. Fasting increases microbiome-based colonization resistance and reduces host inflammatory responses during an enteric bacterial infection. PLoS Pathog. 2021, 17(8):e1009719.
[8] Sumbria D et al. Virus Infections and Host Metabolism-Can We Manage the Interactions?. Front Immunol. 2021;11:594963.
[9] Chávez-Reyes J et al. Susceptibility for Some Infectious Diseases in Patients With Diabetes: The Key Role of Glycemia. Front Public Health. 2021;9:559595.
[10] Evans SS, Repasky EA, Fisher DT. Fever and the thermal regulation of immunity: the immune system feels the heat. Nat Rev Immunol. 2015;15(6):335-349.
[11] Katona P & Katona-Apte J. The Interaction between Nutrition and Infection. Clinical Infectious Diseases. 2008;46(10):1582–1588.
[12] Straub RH et al. Energy regulation and neuroendocrine-immune control in chronic inflammatory diseases. J. Intern. Med. 2010;267:543–560.
[13] Zampino M et al. Longitudinal Changes in Resting Metabolic Rates with Aging Are Accelerated by Diseases. Nutrients. 2020;12(10):3061.
[14] Furman D et al. Chronic inflammation in the etiology of disease across the life span. Nature medicine. 2019;25(12):1822–1832.
[15] Liang Y et al. Serum total cholesterol and risk of cardiovascular and non-cardiovascular mortality in old age: a population-based study. BMC Geriatr. 2017;17(1):294.
[16] Takata Y et al. Serum total cholesterol concentration and 10-year mortality in an 85-year-old population. Clin Interv Aging. 2014;9:293-300.
[17] Orkaby AR. The Highs and Lows of Cholesterol: A Paradox of Healthy Aging? J Am Geriatr Soc. 2020, 68(2):236-237. (Paradox är ett ord forskare använder när den uppmätta biologiska verkligheten inte stämmer med gruppens fantasi om verkligheten.)
[18] Bowden J. The Great Cholesterol Myth, Revised and Expanded. 2020. Intressant bok.
[19] Yu W et al. Vitamin D status was associated with sepsis in critically ill children, Medicine 2021 100[2]:e23827.
[20] Shojaei M et al. The Correlation between Serum Level of Vitamin D and Outcome of Sepsis Patients; a Cross-Sectional Study. Arch Acad Emerg Med. 2019;7(1):e1.
[21] Lin S et al. Sex Differences in Short- and Long-Term Survival Among Critically Ill Patients with Sepsis. Int J Gen Med. 2021;14:613-622.
[22] Quraishi SA et al. Association between preoperative 25-hydroxyvitamin D level and hospital-acquired infections following Roux-en-Y gastric bypass surgery. JAMA surgery 2014 149(2):112-118.
[23] Márquez EJ et al. Sexual-dimorphism in human immune system aging. Nat Commun. 2020;11(1):751.
[24] Adelman JS & Martin LB. Vertebrate sickness behaviors: Adaptive and integrated neuroendocrine immune responses. Integr Comp Biol. 2009;49(3):202-14.
[25] Nieman DC, Wentz LM. The compelling link between physical activity and the body's defense system. Journal of sport and health science, 2019;8(3):201–217.
[26] Filgueira TO et al. The Relevance of a Physical Active Lifestyle and Physical Fitness on Immune Defense: Mitigating Disease Burden, With Focus on COVID-19 Consequences. Front Immunol. 2021, 12:587146.
[27] Segerstrom SC. Stress, Energy, and Immunity: An Ecological View. Curr Dir Psychol Sci. 2007;16(6):326-330.
[28] Smith RL et al. Metabolic Flexibility as an Adaptation to Energy Resources and Requirements in Health and Disease. Endocr Rev. 2018;39(4):489-517.
[29] Albrecht M, Arck PC. Vertically Transferred Immunity in Neonates: Mothers, Mechanisms and Mediators. Front Immunol. 2020 Mar 31;11:555.
[30] Amanna IJ et al. Duration of humoral immunity to common viral and vaccine antigens. N Engl J Med. 2007 Nov 8;357(19):1903-15.
[31] Von Essen MR et al. Vitamin D controls T cell antigen receptor signaling and activation of human T cells. Nat Immunol. 2010;11(4):344-349.
[32] Weisberg, S.P. et al. Distinct antibody responses to SARS-CoV-2 in children and adults across the COVID-19 clinical spectrum. Nat Immunol 22, 25–31 (2021).
[33] Loske, J. et al. Pre-activated antiviral innate immunity in the upper airways controls early SARS-CoV-2 infection in children. Nat Biotechnol (2021).
[34] Evans S. et al. Fever and the thermal regulation of immunity: the immune system feels the heat. Nat Rev Immunol 15(6), 335–349 (2015).

Designed with Mobirise - More